Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
#
— Du är riktigt obeskedlig i dag, x Kurt. Jag
har lust att genast gå in igen.
— Åh nej, Elin, det får du icke göra. Kom och
låt oss sätta oss der nere på bänken under
körsbärsträden och talas vid. Det är en så vacker morgon.
Elin gaf just icke bifall härtill, men sträfvade
ej heller mot, när Kurt ledde henne vid handen
dit ned.
Just som de skulle sätta sig, sade han helt
okonst-ladt: — Tänk, Elin, om vi båda skulle blifva ett par.
Elin teg.
— Jag har funderat så länge på detta, —
återtog jägaren, — och jag har ingen kärare önskan på
jorden; men jag har alltid varit rädd för att säga ut
hvad jag menat, ty jag har tänkt som så, att du just
ändå icke kunde tycka om mig.
Elin såg upp på honom med en uttrycksfull blick.
Han förstod den, men ville ändock hafva säker
bekräftelse af hennes läppar och fortfor således: —
Svara nu Elin och säg, om du vill blifva min!
Och Elin sade ’1jaM samt lade sin hand i Kurts,
och så var den saken afgjord.
En lång stund sutto sedan de båda unga på
bänken under körsbärsträden och talade om framtiden samt
om huru allting skulle blifva nätt och vackert på
Kurts lilla boställe borta i skogen.
De voro så glada öfver att ega hvarandra, att
de tyckte det ingenting fattades dem.
Och tiden gick, och Kurt måste resa sig för att
taga afsked. Han skulle jaga tillsammans med unga
baron Georg och informatorn på slottet, och dessa
väntade kanske redan på den aftalade mötesplatsen.
De kommo nu öfverens om, att Kurt skulle
komma tillbaka på aftonen och tala med Elins föräldrar,
och så skildes de åt samt gingo hvar och en till sitt
göromål med glada hjertan samt friska sinnen.
Kurt vandrade till mötesplatsen vid skogsranden,
och på samma gång som han, inträffade der äfven unga
baron Georg tillika med en annan herre, som af bond-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
