Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sända mig förut till de blå rymder, så skall jag der
troget vänta dig, och hvad jag denna afton kännt och tänkt
får väl då omsider deruppe sin saliga fullbordan . . .
Ja, Lilli, lyckan härnere vågar jag knappast tänka mig;
men tiden har ju ett slut, och hvad som på jorden
vecklat ut sig till herrlig knoppning skall ej dö i
graf-vens mörker, utan slå ut i fall och underbart ljus
blomning, när den eviga sommaren inträder. Tänk du
på det, när ditt hjertas vän ej mera är vid din sida,
och du kanske just här en afton, skön såsom denna,
hör vinden bringa dig hans läppars sista farväl.
— Georg, Georg, tala ej så, jag kan ej höra det.
Den gode Guden kan ej vilja rycka dig från mig så
snart efter sedan jag har återfunnit dig. Du skall
lemna mig, medan din pligt fordrar det; men du skall
återkomma, är det icke så ?
— Jo, om Gud vill, — svarade han, tryckte
henne hårdt mot sitt bröst och började sedan att tala i
en gladare sinnesstämning.
Och timme efter timme förgick sålunda, och från
det djupblå hvalfvet började mörkrets skuggor att vika
och granarne på bergets hjessa purprades af rosig
dager och björkame nere i dalen gnistrade af daggens
perlor.
Men när solen lät sin första herrliga ljusbrytning
öfverströmma nejden, reste sig Georg och Lilli upp för
att skiljas. Nere vid bergets fot utsädes det bittra
afskedsordet med darrande läppar och blickar, som
tolkade hvad de voro för hvarandra, och derefter
skildes de, — midt i sorgen och smärtan saliga genom
medvetandet af hvarandras kärlek.
Tolfte Kapitlet,
Denna morgon smålog Lilli mot sin vackra bild
i spegeln — det hade hon ej gjort på läuge, — men
så hade hon också fått igen honom. Tänk, att hon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
