Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sedan de sålunda hade kommit underfund med,
att de egentligen icke voro hvarandras offer, utan
allt-jemt troget älskade h varan dra, så satte de sig,
genomträngda af förvåning öfver sitt eget förhastande,
tillsammans på öfversta steget till den gamla trappan,
och sedan de en stund frossat af hvarandras anblick,
berättade Georg, huru han hade lidit och huru han
kämpat mot sin kärlek, utan att kunna qväfva den;
och sedan han slutat, talade Lilli i sin ordning om,
att hon hade genomgått nästan likartade plågor, och
derefter urskuldade de ädelmodigt hvarandra på så sätt,
att hvar och en tog hela skulden på sig.
— Och nu, Georg, — sade Lilli omsider, — nu
lemnar du mig väl ej, utan följer mig hem? Ser du
så vackert Jakobsdal lyser i qvällen; det förefaller
mig såsom ett litet förtrolladt slott. Ja, allting är så
skönt och herrligt i afton. Ack, sådant har det ej
varit på länge. Du följer ju med mig, min Georg?
I morgon skola vi säga pappa, huru alltsammans
förhåller sig.
— Dyra Lilli, — svarade Georg, — jag sade dig
ju nyss, att jag var återkommen hit för att säga
farväl till den kära, minnesrika fosterbygden.
Lilli ryckte till och lade bäfvande armen om sin
älskares hals, såsom hade hon velat qvarhålla honom
i en oupplöslig omfamning, och derpå förklarade hon
honom, att ehvad han än förut kunde hafva tänkt och
ämnat, så måste det vika nu, sedan de förstodo och
återigen egde hvarandra.
— Nej, min Lilli, en mans heder får ej vika för
hans kärlek. Bed mig ej om att handla dig ovärdigt
— det är det onda offer, som jag ej kan bringa dig.
Min pligt, mitt gifna ord kalla mig härifrån. Ja, min
outsägligt älskade, från denna saliga stund rycker mig
mitt öde bort till en oviss framtid, der faran vinkar.
Begär ej en närmare förklaring! Till och med en sådan
eger jag ej rätt att gifva dig; men var viss om, att
jag förblifver din i lif och död, så att om en
allsmäk-tig försyn skulle behaga att här nere skilja oss åt och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
