Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Databehandlingens lönsamhet och ledningens engagemang, av Lars O. Södahl
- Annonser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
inställning till dylika lönsamhetsberäkningar. Stundtals
kommer den även till uttryck hos chefer i företag, som påstår sig
ha tjänat på databehandling.
Den bästa basis för en objektiv bedömning av
lönsamhetsfrågorna ges av den mycket grundliga amerikanska
undersökning, som redovisades i Harvard Business Review i augusti
numret 1963, »Top Management and Computer Profits».
Undersökningen utfördes av den välkända konsultfirman Mc
Kinsey & Company och omfattade 27 industriföretag från
olika branscher, alla med minst 5 års erfarenhet av
databehandling.
Undersökningsresultaten är mycket illustrativa och
representerar fram till nu det mest betydelsefulla, som publicerats
i denna fråga.
Att lyckas eller inte lyckas med databehandling
Det visade sig, att de 27 undersökta företagen klart delades i
två kategorier:
– en grupp på 9 företag som hade lyckats få en mycket god
förräntning på EDB-investeringarna, i medeltal 30 %
per år.
– en grupp på 18, där det i bästa fall hade gått jämnt ihop.
Någon mellankategori fanns inte. Tydligen är det en fråga
om antingen — eller, antingen lyckas man, och kan ta hem
goda vinster, eller också lyckas man inte.
Genom att jämföra goda och medelmåttiga företag kunde
man så urskilja vissa gemensamma särdrag för de två
kategorierna:
Den medelmåttiga gruppen karakteriserades genomgående
av en relativt försiktig satsning på standardapplikationer som
löner, fakturering, lagerbokföring, etc. Med andra ord
typiska mekaniseringsuppgifter.
De företag som hade gjort pengar på databehandling
uppvisade dessa karakteristiska drag:
– Användning av databehandling som ett verktyg för
ledningen på kritiska problemområden inom företaget med
stora variationer i applikationsområden från företag till
företag.
– En ständigt ökande investering i databehandling. Normalt
för dessa 9 företag var att satsa 2 till 4 gånger så mycket
på databehandling som de övriga 18.
– En omsorgsfull gallring, prioritering, planering och
uppföljning av databehandlingsprojekten.
– En frisk satsning på högt kvalificerad personal Och på
kvantitativa metoder inom databehandlingssektorn.
Den avgörande faktor som ligger bakom dessa isolerade
punkter är dock toppledningens aktiva och kontinuerliga
engagemang i databehandlingsfrågorna, baserat på en
uppskattning av databehandlingens potential som ett ledningens
instrument.
Detta är en rent administrativ fråga; att initiera projekt,
att se till att linjen aktivt engageras, att begära planer och
tidsuppgifter, att följa upp att tiderna innehålls, och att se
till att resultaten används av linjen och ger vinst.
Databehandling som ledningsinstrument
Den amerikanska undersökningen bekräftar optimisternas tro
på att det finns stora vinster att hämta inom databehandling.
Den bekräftar också de erfarenheter som här gjorts,
nämligen att dessa vinster inte ligger på mekaniseringssidan. (Med
reservation för bank, försäkring, förvaltning.)
Det är i och för sig allmänt accepterat att behovet av bättre
kontroll, beslutsunderlag, är ett avgörande motiv för
databehandling. I alla anskaffningsmotiveringar understrykes detta,
i många fall görs det till och med rätt extravaganta utfästelser.
Tyvärr har dock kontrollaspekterna en benägenhet att
försvinna i hanteringen i det ögonblick frågorna angrips
praktiskt. Genomförandet tenderar att bli starkt
mekaniseringsorienterat, medan beslutsunderlaget kommer fram som en
biprodukt i processen.
Enligt Industria-undersökningen är det bara 10 % av
företagen, som kan visa upp exempel på mera avancerad attack
på beslutsfrågorna.
Det kan anföras många orsaker till att så är fallet — behovet
av att få de rena basrutinerna att fungera,
datadisciplinproblemen, personalutvecklingsfrågorna, och det prosaiska kravet
att få en anständig beläggning på maskinen.
Dock tycks det vara en rätt typisk situation att
utvecklingen på datasidan i stor utsträckning bestäms av datasidans
initiativ och säljförmåga gentemot ledningen, vilket ju är att
spänna kärran framför hästen.
Skall man få ett system som tillfredsställer företagets
behov av beslutsunderlag, fordras det att företagsledningen
medvetet dirigerar databehandlingsarbetet in på de sektorer,
vilka ur beslutssynpunkt är väsentliga, säkerställer en
helhjärtad satsning och kontinuerligt följer upp att önskade resultat
uppnås.
en riskfritt val
ICT 1900-serien
DATASYSTEMET
SOM VÄXER MED UPPGIFTEN
LM ERICSSONS
Driftkontrollaktiebolag
STOCKHOLM 21
Tel. 08/83 07 00
GÖTEBORG
Oscarsg. 4
Tel. 031/12 45 25
MALMÖ
St. Nygatan 29
tel. 040/711 60
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 15:57:04 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/lmedata/43/0036.html
