Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - COBOL och compact COBOL
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
COBOL och compact COBOL
MULTIPLY ANTAL-TIMMAR BY
TIMPENNING GIVING
BRUTTOLÖN — detta är en COBOL-instruktion,
och man behöver inte vara
programmeringsexpert för att förstå meningen med
den. Denna instruktion illustrerar en av
de viktigaste målsättningarna med
COBOL, nämligen att på ett enkelt sätt
bygga upp ett datamaskinprogram.
Detta program skall inte endast kunna
förstås av datamaskinen utan kan dessutom
utgöra ett direkt kommunikationsmedel
mellan olika personer, som sysslar med
utvecklingen av kommersiella
databe-handlingsrutiner - allt ifrån
avdelningschefer och kontorschefer till systemmän
och programmerare.
Förutom att COBOL är lätt att förstå,
har det många fördelar i jämförelse med
andra datamaskinsspråk.
COBOL-pro-gram kan skrivas snabbare,
dokumentationen är enklare, förbättringar och
ändringar kan lättare göras i existerande
program och programtestning och
in-fogning av erforderliga biblioteksrutiner
kan fullbordas snabbare.
Som programspråk har COBOL
använts ett flertal år, men på grund av
tidigare tekniska begränsningar hos
datamaskinerna har det inte kommit till
allmänt bruk. Situationen håller nu på
att ändras. De maskintekniska
begränsningarna har undanröjts, och den fulla
effektiviteten hos COBOL kan numera
utnyttjas, t. ex. med IGT 1900-serien
med dess snabba centralenheter och
goda kompilatorer. Som en följd av
detta äger just nu någonting som liknar
en revolution rum inom
programme-ringsområdet, och det är mycket troligt,
att COBOL kommer att bli det
förhärskande kommersiella
programmeringsspråket, eliminerande eller åtminstone
med säkerhet förvisande alla andra mer
eller mindre kommersiellt inriktade
språk till en mycket underordnad plats.
En härtill bidragande faktor är, att
COBOL numera kan användas på en del
små datamaskiner, t. ex. ICT 1901.
Språk på högre nivå
COBOL är ett programmeringsspråk på
hög nivå. Skillnaden mellan
högnivå-och lågnivåspråk för datamaskiner kan
kanske bäst förstås efter en kort
beskrivning av utvecklingen inom
programmeringstekniken. Till en början skrevs den
rad instruktioner, som bestämde
datamaskinens arbetsgång, i maskinkod i
form av en serie binära nollor och ettor.
Programmerarna fann detta arbete vara
tidsödande och krävande. Nästa steg var
utvecklingen av s. k. assembleringsspråk
eller autokoder, där varje
maskinkodinstruktion representerades av en vanligen
mnemonisk kod, som var lätt att komma
ihåg, (ADX, t. ex., är
PLAN-instruk-tionen för ”addera”). Program, som
skrivits i assembleringsspråk,
omvandlades till motsvarande
maskinkodinstruktioner av datamaskinen själv medelst ett
översättningsprogram, som kallas
ass-embleringsprogram. Varje instruktion
i autokod översattes till en
maskinkodinstruktion. Nästa fas var införandet av
makroinstruktioner - speciella, allmänt
använda instruktioner, som
omvandlades till flera maskininstruktioner.
Ma-kroinstruktionen var följaktligen
avsevärt mera effektiv än
assembleringsin-struktionen, som endast genererade en
enda maskininstruktion,
översättningsproceduren kunde alltså göras snabbare
och lättare.
När nu datamaskinen själv kunde
utnyttjas för översättningen av
koncentrerade instruktioner, som skrivits på ett
för människan mera bekvämt och
lätt-tillgängligt sätt, till de många olika
detaljerade maskininstruktioner, som
maskinen själv behövde, var vägen öppen
för vidare utveckling av speciella
hög-nivåspråk. Och bland dessa språk finner
man COBOL.
COBOL och andra liknande språk är
oberoende av datamaskintyp och är
därför universella i ordets rätta bemärkelse.
Ett COBOL-program kan med lämplig
utrustning automatiskt omvandlas till
maskinkod för vilken datamaskin som
helst. Dessa högnivåspråk är dessutom
problemorienterade, vilket innebär, att
språkets ord och syntax är avpassade för
de arbeten, som språket skall användas
till. Detta är karakteristiskt för COBOL.
Benämningen COBOL är en
förkortning av COmmon Business Oriented
Language. Språket är sammansatt av
engelska ord och uttryck, som är valda
på sådant sätt, att de flesta
kommersiella databehandlingsuppgifter kan
beskrivas på ett bekvämt och enkelt sätt.
Kompilatorer
Ett program skrivet i COBOL kallas ett
källprogram, och motsvarande program
i maskinkod kallas objektprogram
(maskinprogram). Ett speciellt program,
kallat kompilator, används för
omvandlingen av instruktionerna i ett
källprogram till den mera omfattande
mängden av maskininstruktioner i
objektprogrammet.
Användbarheten av COBOL som
programmeringsspråk beror i avsevärd grad
på effektiviteten hos de kompilatorer,
som tillhandahålles av
datamaskinsleverantörerna för varje maskintyp.
GO-BOL-kompilatorer har funnits tidigare
men omvandlingen av
COBOL-instruk-tioner till maskinkod var då så
tidsödande, att fördelarna med COBOL inte
alltid övervägde. Denna begränsning är
numera eliminerad. ICT har utvecklat
ett flertal effektiva
GOBOL-kompilato-rer för maskinerna i 1900-serien. Helt
naturligt beror den snabbhet, varmed
dessa kompilatorer översätter
COBOL-instruktionerna i ett källprogram till
maskinkod, inte enbart på effektiviteten
hos kompilatorn, utan också på
storleken och effektiviteten hos den
datamaskin, som används. Om datamaskinen
har ett stort snabbminne, kan en mera
fullständig kompilator användas, och
översättningen sker då -snabbare. IGT
1900-seriens maskiner med
kärnminnes-kapaciteter av 8.000, 16.000 eller 32.000
ord kompilerar källprogram med en
nominell hastighet av 50, 400 respektive
800 GOBOL-instruktioner i minuten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
