Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - COBOL och compact COBOL
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
21
Fastän COBOL ursprungligen
utformades till ett universellt språk, utnyttjas
inte nödvändigtvis alla de möjligheter,
som finns i fullt utbyggd COBOL, av
alla kompilatorer. Sålunda har
Com-pact COBOL utvecklats till gagn för
användare med små dataanläggningar.
Källprogram, som skrivits i Compact
COBOL kan kompileras på små
ICT-maskiner i 1900-serien med ett minne av
8.000 ord, en remsläsare, fyra
bandstationer och en radskrivare.
En fullständigare version av COBOL
kan erhållas för maskiner med
16.000-ordsminne, liksom även COBOL med
inbyggda datasorteringsrutiner.
Dessutom framställs en Compact
COBOL-kompilator för ICT-installationer med
kasettbandstationer.
COBOL-kompila-torer produceras också för
1900-installa-tioner med direktaccessminnen - både
skivminnen och magnetiska kortminnen.
Exempel på programmeringsblankett med COBOL-instruktioner.
När bör COBOL användas?
Svaret på denna fråga beror i viss
utsträckning på det ifrågavarande
företagets allmänna syn på
databehandlings-problem och arten av förekommande
arbetsuppgifter. COBOL har hos många
företag kommit att bli huvudspråket.
Hos andra företag är detta inte fallet på
grund av betydande investeringar i
program skrivna i andra språk, innan
effektiva COBOL-kompilatorer blev allmänt
tillgängliga. Andra företag åter blev så
upptagna av detaljarbeten i samband
med uppläggningen av sina
databehand-lingsrutiner, att man ägnade alltför liten
uppmärksamhet åt önskvärdheten att
skriva program i ett högnivåspråk i
stället för i autokod. En yttring av det
sistnämnda förhållandet är det faktum, att
fastän programmeringsyrkef är relativt
nytt, har det i alla fall existerat
tillräckligt lång tid för att bilda en konservativ
tradition. Programmerare med
erfarenhet kan kanske påstå att ett
objektprogram, som kompilerats från ett
högnivåspråk kommer att ta mer
minnesutrym-me i anspråk i datamaskinen och är
långsammare än ett välskrivet
autokod
program. Så är inte alltid förhållandet.
I många fall, speciellt när det gäller
mera omfattande program, kan man bortse
från hastighetsskillnaden mellan ett
autokodprogram och ett
COBOL-pro-gram. En sak är i alla fall säker — ett
program skrivet i autokod är alltid dyrare
att framställa — i vissa fall mycket dyrare
- än motsvarande COBOL-program.
Erfarenheter och prov, som utförts av
ICT har möjliggjort en jämförande
värdering mellan COBOL-program och
autokodprogram. Programskrivningen i
COBOL tar vanligen hälften av den tid
som autokodprogrammet erfordrar.
Programtestningen tar också halva tiden i
jämförelse med autokod, varigenom en
stor inbesparing av dyr maskintid och
personalkostnader kan göras, samtidigt
som projekten kan startas snabbare.
Körtiden för ett COBOL-program är
samma eller obetydligt längre än för
motsvarande autokodprogram. Den
största skillnaden ligger i att
objektprogrammet på COBOL tar 20-30 procent
större minnesutrymme i anspråk än
autokodprogrammet.
Allt eftersom COBOL-kompilatorerna
utvecklas vidare och blir mera
sofistikerade och effektiva, kommer
argumenten för assembleringsspråk att förlora i
betydelse.
C O BO L-pr o grammets uppbyggnad
Informationen i ett
COBOL-källpro-gram skrivs under de fyra
huvudrubrikerna: Identification division,
Environ-ment division. Data division och
Proce-dure division.
Identification division namnger
programmet. I denna division kan också
ingå programmerarens namn och datum
för programmets färdigställande.
Environment division specificerar den
erforderliga maskinkonfigurationen.
Här bestäms maskintyperna för
kompileringen av källprogrammet och
körningen av objektprogrammet, som
naturligtvis! regel utföres på en och
samma maskin. Här specificeras också den
perifera utrustningen (kortläsare, mag-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
