- Project Runeberg -  Hålkortet / LME-Data / nr 44 (1967) /
33

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nätplaneringen som bas i företagets informationssystem, av Torbjörn Wenell

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

33

• kostnadsrapporter för specificerade
konton eller projekt

• verkliga upparbetade kostnader för
varje projekt jämförda med de
budgeterade

• selektiva planeringslistor, dvs. sådana
som anger varje befattningshavares
aktiviteter, inplanerade i tiden med
hänsyn till företagets totala
verksamhet.

Vi kan således med hjälp av
nätplaneringstekniken bearbeta en mycket stor
del av dessa företags informationsflöden.
I en väl fungerande nätplaneringsrutin
sker bearbetningarna i fastställda
intervaller på t. ex. varannan vecka eller en
gång per månad. Dessa administrativa
cykler utgör grunden för en riktig
uppföljning — styrning av företagets olika
projekt.

Ett informationssystem baserat på
nätplanering bygger på en mycket
avancerad tillämpning av planeringstekniken.
Det gäller att få så mycket som möjligt
av informationsflödet cykliskt bearbetat
i det befintliga
nätplaneringsprogram-met.

Den information, som dagens
nätplane-ringsprogram inte kan behandla, skall
bearbetas manuellt eller i speciellt
utvecklade kompletteringsprogram, om
möjligt vid samma tidpunkt som
nätplaneringen. Vi skall alltså sträva efter
att få företagets hela informationsflöde
att ”rotera” med jämna intervaller.

Bygg upp systemet steg för steg

Informationssystemet bör utvecklas steg
för steg. Det går inte att forcera
införandet av ett avancerat system i ett företag
genom att hoppa över några etapper.

Det är lika orimligt som att tänka sig att
ett u-land på några år skall nå vår
tekniska och sociala standard. Både
företagen och u-länderna måste ”mogna” och

i varje stund ha en stadig plattform att
. o o
sta pa.

Företagen och dess personal skall lära
sig arbeta enligt en strikt uppgjord
planeringsrutin, till att börja med
omfattande enbart tidsplanering. Senare, när
tidsplaneringen fungerar
tillfredsställande, införs resurs- eller
kostnadsplane-ring.

Varje steg, varje byggbit i
informationssystemet bör vara lönsamt. Man
genomför med andra ord en serie
administrativa punktrationaliseringar, vilkas totala
rationaliseringsvärde och fulla
effektivitet nås först när
rationaliseringsåtgär-derna sätts in i ett företagsomfattande
system1.

Informationssystemets stegvisa
uppbyggnad presenteras nedan.

Analys av informationsbehov och
nuläge

Behovet av information i företaget
kartläggs och jämförs med nuvarande
informationsflöde. Analysen avser att i första
hand objektivt klarlägga företagets
informationsbehov, fördelat på olika
funktioner. Samtidigt granskas det
nuvarande informationsflödet med avseende på
innehåll, adress, tidpunkt och
behandling.

Analysarbetet kan till stor del ske genom
observationsstudier av olika
befattningshavare och funktioner från VD till
arbetsledare i verkstaden. Studierna
bedrivs för att utröna hur
befattningshavarna behandlar ingående
informationer och vilka utgående informationer de
åstadkommer.

Val av datamaskinprogram

Eftersom informationssystemet byggs
upp kring ett redan färdigt
datamaskinprogram för nätplanering är det av stor
vikt att man väljer rätt program.
Kraven på programmet kommer att vara
mycket stora beträffande såväl kapacitet
och snabbhet som planeringstekniska
möjligheter.

Det av de på svenska marknaden i dag

tillgängliga programmen, som bäst
svarar mot dessa krav, torde vara ICT 1900
PERT.

ICT-programmet, som beskrivs närmare
i en annan artikel i detta nummer av
LME-Data, är speciellt intressant bl. a.
genom sin förmåga att behandla och
lagra standardnät. Dylika nät byggs upp
för återkommande projekt och
opera-tionsflöden.

Långsiktig målsättning för
informationssystemet

Företagets dokumenterade
informationsbehov jämförs nu med
datamaskinprogrammets möjligheter. Härvid
klarläggs vilken information som kan och
kommer att kunna bearbetas i
nätpla-neringsprogrammet. En del av den
önskade informationsbehandlingen kan
programmet säkerligen inte klara av.
Den ”överblivna” informationen måste
således behandlas manuellt eller i ett
specialutvecklat datamaskinprogram.

Jämförelsen mellan behov och
möjligheter ligger till grund för utarbetande
av en långsiktig målsättning för
utvecklingen av informationssystemet.

I och med att systemet utvecklas och
införs i byggklotsar är det speciellt viktigt
att en långsiktig målsättning uppställs
som en ram för handlandet. Varje
bygg-klots skall naturligtvis utformas så, att
den precis lagom passar in på sin plats
inom ramen.

Utarbetande av instruktion för
nätplanering i företaget

För att kunna bedriva en effektiv
nätplanering i företaget fordras en
instruktion som bl. a. klarlägger
planeringsteknikens metodik, symbolik, definitioner
samt arbetsregler och rutiner.

Instruktionens väsentligaste uppgift är
naturligtvis att fastställa normer för
planeringsteknikens utnyttjande i företaget.
Symbolik och definitioner bör dock
anpassas till förekommande standard.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:57:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lmedata/44/0033.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free