Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nätplaneringen som bas i företagets informationssystem, av Torbjörn Wenell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34
I den första etappen behandlar
instruktionen endast tidsplaneringen.
Utbildning — information
För att en ny administrativ teknik skall
fungera måste den presenteras och
”säljas in”. Många företag har i detta
avseende gjort mycket dyrbara misstag. En
bristande förståelse för vad tekniken
innebär för företaget och den enskilde
individen har på flera håll allvarligt
fördröjt nätplaneringens införande och
fulla utnyttjande.
Hela personalen, från VD till lägre
arbetsledare, måste ges en information om
och utbildning i teknikens användning
inom företaget. Utbildningen skall
naturligtvis vara selektiv.
I första utbildningsfasen behandlas
huvudsakligen tidsplaneringen, även om
kommande resurs- och
kostnadsplane-ringsmöjligheter berörs.
Införande av tidsplanering
Företaget är nu moget att påbörja
nätplaneringen av sina projekt. Personalen
kan tack vare utbildningen medverka
och alla rutiner är fastställda.
Efter hand som planeringen av
projekten är färdig, börjar uppföljning och
kontroll av dem. Bearbetningar bör
redan från början ske i- datamaskinen,
för att man skall erhålla träning och lära
känna programmet.
Utveckling och införande av
resursplanering
Nästa steg efter tidsplaneringens
införande bör bli resursplanering.
Resursplaneringen avser att ge underlag för
dimensionering och effektivt utnyttjan-.
de av företagets resurser i form av
• personal
• maskiner
• material
• kapital
• volymer — ytor.
Sambandet mellan tids- och
resursbedömning för utförandet av en aktivitet
är självklart. Man kan fråga sig om det
överhuvudtaget går att utföra en
tidsuppskattning utan att basera denna på
en beräknad resursinsats.
Under utvecklingen av
resursplaneringen ställs vi inför flera nya
frågeställningar såsom:
• Vilka resurskategorier finns inom
företaget?
• Finns det värderingar inom samma
kategorityp, t. ex. mer eller mindre
kvalificerade personer?
• Hur flexibla är resurserna — går det
att göra snabba omflyttningar?
• Vilken tillgänglighet och
frånvarofrekvens har kategorierna?
• Hur skall ej projektbundna resurser
anges?
• Hur skall prioriteringar ske vid trånga
sektorer?
• Vilka simuleringar mellan olika
alternativa resursinsatser bör göras?
När resursplaneringsmetodiken är
klarlagd, kompletteras instruktionen med
regler och rutiner för resursplanering.
Personalen ges en kompletterande
utbildning och information, varefter den
praktiska tillämpningen kan starta.
Utveckling och införande av
kostnads-planering
Kostnadsplaneringen innebär, att de
planerade kostnaderna för varje
aktivitet i ett projekt sammanställs till en
projektbudget. Aktiviteternas verkliga
kostnader under projektets genomförande
följs kontinuerligt upp mot de
budgeterade och ger därvid underlag för en
aktiv kostnadskontroll.
Kostnadsplaneringen genomgår samma
steg som resursplaneringen.
Problemen under utvecklingsfasen är
dock annorlunda och något besvärligare
än under resursplaneringen.
Nedan redovisas några aktuella
frågeställningar under utvecklingsfasen.
• Kan företagets nuvarande
kostnadsredovisning behandlas av
datamaskinprogrammet?
• Är företagets kontoplan
”datamässig”?
• Hur förhåller den sig till programmets
plan?
• Kan projektens ”tekniska aktiviteter”
direkt översättas till
”kostnadsaktivi-teter”?
• Hur är förhållandet mellan
nuvarande projektbudgeter och
nätplane-ringsbudgeter?
• Kan och bör kostnadssimuleringar
utföras?
Då företaget infört kostnadsparametern
i den rutinmässiga projektplaneringen
har den idag kända
nätplaneringsteknikens alla möjligheter utnyttjats.
Det finns dock vissa tecken som tyder
på, att programutvecklingen går fortare
än den praktiska anpassningen. Vi kan
därför förvänta oss, att när företagen
om 2—3 år har genomfört det ovan
skisserade programmet, kommer det att
finnas program i marknaden, som ger oss
möjligheter att gå ytterligare ett eller
två steg framåt.
Hur behandla ”överbliven
information”
Vi har redan grovt kartlagt vilka
informationer som inte innefattas i
nätplaneringen.
Under genomförandet av de olika
etapperna har man kunnat fastslå vilka
informationsdata det är fråga om.
Denna information skall nu bearbetas
samtidigt med nätplaneringen. Så långt
det är möjligt skall samma rutiner och
blanketter användas. Om bearbetningen
skall ske manuellt eller i datamaskin är
helt beroende av informationsmängden.
Det är tänkbart, att ett litet
komplette-ringsprogram utvecklas, som behandlar
informationer parallellt med
nätplane-ringsbearbetningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
