Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första kapitlet - § 6. Övre småländska höglandet och dess förvandling från slutet av 1800-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gårdar, ute på gärden, i skogskanten. Och ciceronen berättade,
att nära 1 procent av den åkerareal, som för närvarande fanns
i Jönköpings län, brutits bara sen år 1922.
Mot denna allmänna bakgrund hade jag alltså att se och
förstå dessa det småländska höglandets bönder, och det var
följaktligen i sin fulla ordning, när nyodlaren, som jag stod
inför i regndiset, på min fråga, om han fann jordbruket bära
sig, svarade med en spjuveraktig glimt i ögat:
– Bygga sig fattig, det kan man. Men odla sig fattig, det
kan man inte! Jag byggde inte allt det här nya, som herrarna
nu ser, förrän varenda bit av jorden var bruten och odlad.
Då byggde jag om min lilla stuga och ny ladugård, magasin
och drängstuga. Men då hade det också gått så långt, att det
regnade in i lagårn!
– Och nu? frågade jag.
– Nu! Nu när jorden är odlad, går jag alltmera in på
fläsket. Bonden måste, som alla andra människor i vår tid,
rätta sig efter konjunkturerna, om han skall klara sig. Och
det gör han också. Nu sjunker mjölken i pris, men fläsket
stiger.
– Men även fläsket hotas! invände jag, varvid han
skrattade och sade:
– Ja, det är nog så, att alltid hotas nånting. Utom en sak,
som tör stå sig i alla tider.
– Och vad är det?
– Jo, den sanningen, att genom arbete har allting kommit,
genom arbete kommer det, och genom arbete skall det
komma. Jag började som dräng och var dräng i 13 år, hade 110 kr.
i lön de första åren och kom de 4 sista upp till 400. På det
sparade jag 3.000 kr. Då köpte jag, och sen har jag arbetat.
Och nu har jag det här. Och jag är inte rädd för nåt!
Nästa man var godsägare på en gammal gård och ledande
inom länets jordbruk och sin bygds kommunala förvaltning.
Det var en egendomlig bygd, lägrad kring en mörk sjö,
som låg omgiven av svarta skogar med en hög, kal klippa, på
vars krön tecknade sig några förvittrade ruiner av en
berömd medeltidsborg. Inomhus, här långt från kulturbygᛯderna,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
