Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
o. s. v., det var de specifika lagstiftningssvårigheter, som
hängde likt ett Damoklessvärd i luften över den åldriga
driftsformen, och här blev hela problemkomplexet mest ingående
ventilerat.
— Det är två huvudpunkter det gäller, sade slottsherren.
Dels den nya kommunallagstiftningen rörande skatt, och dels
stödskogslagen. Skattelagen bestämmer, att gods skall skatta för
alla arrendegårdar efter 6 procent av värdet, oavsett om
arrendena fås in eller ej.
— Hur ställa sig godsen till detta?
— Man kan tala om två vägar: Skåne-vägen och Öst- och
Västgöta-vägen. Den förra går ut på, att i arrendekontrakten
skall inryckas, att arrendatorn utom arrendet skall, 14 dagar
före skattedagen, till godset inbetala denna skattesumma,
medan den senare går ut på att skatten skall räknas in i
arrendesumman, så att kontraktet icke kommer att innehålla två
onera, dels arrendet, dels skatten. Det förefaller oss häruppe,
som om vår väg vore den psykologiskt riktigare. Vad så
stödskogslagen beträffar, så skulle väl den närmast kunna tänkas
få till resultat, att godsens skogar styckades i smålotter. Vad
skulle följden bli? Att dessa smålotter icke skulle kunna bära
kostnaderna för rationell skogsvård, och så förlorade skogen
sitt värde.
Det blev mig här i västra Västergötlands skogsbygder klart,
att torpsystemet hängde ihop med jordbruk i skogsbygd, där
skog och timmeravverkning var avgörande för jordbrukets
räntabilitet men där denna skogsdrift samtidigt hade så små
dimensioner, att den ej kunde bära genomförd industriell
driftsorganisation, d. v. s. ren penningavlöning. Här stod man därför
kvar på en hantverksmässig ståndpunkt. Godsen voro
hant-verkerier, godsherrarna gammaldags fabrikörer med gesäller i
form av torpare och avlöning in natura. Det var uppenbarligen
detta tillstånd, som gjorde, att Syd-Sverge ekonomiskt verkade
så rörigt och efterblivet i jämförelse med det på klara, stora
linjer industrialiserade Nord-Sverge. Det var självfallet också
detta tillstånd, som var orsak till de svårigheter, under vilka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
