Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
både lagstiftare och de av lagstiftningens svårigheter
drabbade godsen var och en på sitt håll suckade.
Detta gesällsystem, som torpinstitutionen alltså kan sägas
representera inom jordbruket, det har nu ingenstans i hela landet
en sådan utbredning som i Älvsborgs län, beroende på dess
naturliga fattigdom, och det når sin topp i »Sjuhärads-bygden»,
där man finner ett motsvarande torpsystem under industrin
bredvid det, som existerar under godsen. Det är den s. k.
hemtextilindustrin i dessa karga bygder, där hela befolkningen
arbetar åt konfektionsfabriker i och omkring Borås och sedan
lever på litet jordbruk bredvid. Denna befolkning skulle på
sagda grund kunna kallas industritorpare, liksom godstorparna
skulle kunna kallas jordbruksgesäller.
Till den egendomlighet i svenskt jordbruk, som bildas av
dessa södra Västergötlands industritorpare ha vi alltså nu att
övergå. Jag hade börjat västgötastudierna i norra Älvsborgs
län, d. v. s. Dalsland och kilen ut mot Trollhättan och
Göteborg, hade arbetat mig upp till Alingsås-trakten och därifrån
nått ned till Borås. Det var en vacker högsommarmorgon jag
kom bilande från höjderna nordväst om sistnämnda stad och
däruppifrån såg den i ett svagt blått dis nedanför mig i en
dalgång, med massivt kyrktorn och en knippa rykande
fabriksskorstenar i centrum, som helhet givande ett intryck av
bebyggelse i mörkt tegel, kompakt, tryggt men samtidigt leende. Runt
kring horisonten tecknade sig blånande, skogklädda
bergshöjder mot himlen. Det var ett stort skogsland, men det verkade
icke norrländskt, inte ens småländskt, nej, jag kände, vad det
var: något av Västkust-luften, av Atlant-luften fanns ännu
kvar ända här uppe i Västergötland. Och den luften fortsätter,
kanske med hjälp av den vida, ljusa Vänern, ända upp till
Västgöta-slätten, som därför verkar slätt vid havet, rentav mer
än Skåne, och vidare runt hela Vänern, så att Värmland också
har känning av denna Atlant-stämning, vilken försvinner först
mot Vätter-höjderna i öster och uppe i Finnerödja-trakten på
Närke-gränsen i norr.
Från Borås bar det nu i väg upp mot den tysta
Sjuhärads-bygden. Som inledning besöktes en konfektionsfabrik mellan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
