Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första boken - 3. Ödets sändebud presenterar sig och träffar en barndomsvän, vilket kan betraktas som ett särskilt omen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
21
— Det måtte inte vara nyttigt att tillbringa hela sitt liv
i samma stad! sade han lugnt. Man tycks bli
sinnesförvirrad på kuppen. Jag mötte just, innan jag kom hit, en
gammal läskamrat, dotter till gamle stadsfiskalen, som
varit gift med Wentlans järnhandel, efter hennes eget
påslående.
Mikael Habstadius gladde sig åt att herr Kruckman på
detta sätt vände sitt intresses ögon åt annat håll.
— Jo, den! skrek han därför. Den! Den är ett nummer,
vill jag lova! Hon har gjort karln halvtokig.
—- Hon sade sig i alla fall ha fyllt alla sina plikter!
Nu påstå visserligen doktorerna, som redaktörn kanske vet,
att människorna behöva så kallade lustsensationer, men
vetenskapen har kanske inte ännu trängt ner så djupt i dessa
samhällslager. Och hon kände kanhända inte till det!
Stackars flicka!
Mikael Habstadius hade emellertid genom faktor
Callmander ord plötsligt dragit sig till minnes några rykten
om att herr Kruckman legat i underhandlingar med
Amorteringsbanken, och nu anade han innebo den av herr
Kruck-mans oförmodade besök. Gripen av denna allvarliga tanke
öppnade han en dörr i sitt skrivbord, plockade ut en
cigarrlåda, gick med den fram till herr Kruckman, bugade sig
artigt och sade:
— Röker min herre?
— Jo, för all del, svarade herr Kruckman. Men inte när
jag gör affärer med sådana filurer som redaktörn. Då tror
jag det är bäst att ha huvut klart!
— Vet min herre vad? sade Mikael Habstadius. Då
röker inte jag heller, för jag märker, att min herre är en
ändå större filur.
— Sitt ner och var lugn, redaktörn! sade herr Kruckman.
Och var god hör på ett ögonblick!
Med dessa ord framdrog han ur sin portfölj en bunt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
