Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken - 9. Om den stora års- och minnesfesten, som visar, att kättjan och karikatyren voro de båda bestämmande grunddragen i stadsbornas livsuppfattning, samt i övrigt ger en liten inblick i den svenska sexualsfären
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.210
Politiskt och nationellt kallas detta fenomen
degenera-tion, förfall och undergång, men sett sub specie æternitatis
torde det vara att betrakta såsom det individuella
självmedvetandets genombrott och beteckna frigörelse och
uppgång i högre former, med övergivande av omedvetenhetens
existens i klump och massa. Och som världens slutliga
frälsning är individens frälsning genom sig själv, innebär alltså
sedernas så kallade förskämning alltid ur religiös och
filosofisk synpunkt ett upplyftande, glädjande och för den
odödliga själen högeligen angenämt spektakel.
Just ett sådant spektakel erbjöd denna stora års- och
minnesfest på Stadshuset.
Nu fanns det — som herr Kruckman mycket riktigt
anmärkt till Mikael Habstadius — icke en enda medveten
människa i hela stån, eller om det möjligen fanns en, så
höll han sig mycket skickligt undan. Och herr Kruckman
presterade icke själv någon högre medvetenhetsgrad, endast
en högre intellektuell styrka än de andra.
Nej, stadsborna ägde medvetande endast om sina begär
och lustar, och alla deras handlingar gingo ut på att
tillfredsställa dem.
Om sig själva däremot ägde de intet som helst medvetande.
Men som nu längtan efter detta medvetande är kärnan i
allt mänskligt liv, så förstår man lätt, att de omedvetet
drevos att samla sig i sådana större publika handlingar,
som befordra detta medvetandes genombrott, och det första
stora steget mot ett sådant genombrott betecknas alltid av
kättjans uppblommande makt.
Men kättja kan i själva verket likställas med en stark
elektrisk ström, och sålunda fordras starka batterier för att
framkalla och magasinera den; och dessa batterier äro
städerna. Sålunda är städernas uppgift kort och gott att
ladda människorna med kättja, ty därmed befordras hela
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
