Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken - 9. Om den stora års- och minnesfesten, som visar, att kättjan och karikatyren voro de båda bestämmande grunddragen i stadsbornas livsuppfattning, samt i övrigt ger en liten inblick i den svenska sexualsfären
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.217
— Nej, min lilla vän! Så går det inte till här i världen.
Man kastar sig inte så där tanklöst för ett gammalt svin
som mej. När man har så djupa och vackra ögon som ni,
lilla barn, då bör man verkligen försöka att behålla dem
sådana genom livet. Adjö!
Därmed gick Moje Kessler, och Ester Tyberg sjönk ner
med ansiktet i händerna och grät.
Ty när man hunnit bottnen av den svenska sexualsfären,
mötes man egendomligt nog av blicken ur ett par sorgsna
och frågande ögon; då skälver ens hjärta och man längtar
bort från denna värld, bort till en bättre värld, där inga
sexualsfärer finnas, och inga sorgsna ögon, inga frågor,
inga tårar, men ljus och en evig frid.
§ 3.
Men över allt mänskligt liv, över sorger och fröjder,
lyser en himmelsk stjärna och ett osynligt ljus; bara man
kommit nog högt ovan alla sfärer, ser man det för alltid,
och jordens handlingar och händelser genomstrålas av detta
ljus, vilka de än må vara.
Även över denna brokiga fest lyste en sådan stjärna, och
nu skulle det bli den renhjärtade herr Oldberg givet att
få skåda den.
Festen pågick under ett allt starkare sorl, kinderna hettade
liksom hjärtana, och från de små bersåerna ljödo misstänkta
skrik och skratt och rop.
Men ute i en kall korridor på en vedlår uppgjorde Julius
Harpolin och Ester Tyberg sitt inbördes öde, genom att
återlämna varandras ringar, och de voro så pass kloka, att
de icke förebrådde varandra något.
Ester Tyberg sade endast:
— Du har tagit min oskuld!
— Jag är inte så säker pä det! svarade Julius Harpolin,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
