Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde boken - 1. Ett långt kapitel som handlar om allt möjligt från Gustav II Adolf till salta Västeråsgurkor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.341
§ 2.
Ja, så var det ställt med vår käre Mikael Habstadius i
det avseendet, och nu kan var och en se, att på sätt och vis
var det inte bara en ensam människa utan nästan en hel
epok i vår historia, som med honom gick under; men det
må vara nog talat om den sidan av saken, nu är frågan,
hur han hade det för egen del, denna stora morgon i sitt
liv.
Och svaret måste tyvärr bli: han hade ett helsike!
Ty frun gnatade av oro, att han återigen skulle falla
igenom i stadsfullmäktigevalet, så att hans båda pojkar
skulle för hans skull lida spe i skolan, och fröken
Staden-berg var arg på morgonkulan och passade på vid
frukostbordet, då hon en stund var ensam med honom, att fordra
igen sina (bolagets) 1,500 riksdaler under hot att annars
blotta alltsammans, för nu var hon trött.
— Lugna dig, stumpan lilla! sade då Mikael Habstadius
fullkomligt trankil och lade sin stora hand på hennes lilla
huvud. Du vet ju, att Moje Kessler kom hem i går kväll,
men jag kunde väl, i Guds namn, inte söka upp karln mitt
i natten. Nu går jag emellertid direkt ner till honom efter
frukosten, och antingen skickar jag pengarna till dig under
dagens lopp eller så får du dem, då vi råkas. Huvudsaken
är, att du inte bråkar i onödan, mitt barn, för det förbättrar
inte det hela.
Man föreställe sig kvinnans humör; hon var sådan, att
hon kunnat bita i j ärn och avge ånga, om någon till äventyrs
skulle ha bestänkt henne med vatten; men utan ett ord
försvann hon ur det Habstadiuska hemmet och gav sig i väg
till sitt kontor.
Mikael Habstadius för egen del gick strax efteråt
långsamt och fridfullt nerför backarna till stån, där det var
marknans största dag, och det var ett liv på gator och torg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
