Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde boken - 1. Ett långt kapitel som handlar om allt möjligt från Gustav II Adolf till salta Västeråsgurkor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.319
slagare och sökte böta den genom alt äta salta
Västeråsgurkor — något, som man aldrig hört berättas, att Axel
Oxenstierna gjort! Och sedan ban ätit gurkorna, gick han
med fasta steg upp till redaktionen för att därifrån
övervaka dagens strid och de frisinnade idéernas nya läge.
Men i staden löpte ryktet, att Moje Kessler skulle göra
konkurs, och det nådde även hans kära älskarinna, den lilla
doktorinnan Godner, som beslöt att själv höra efter, hur
det förhöll sig.
Hon gick sålunda upp till Moje Kessler, som
promenerade fram och tillbaka i sitt rum.
— Vad vill du? frågade han.
—-Jag hörde, att Stövelander kommit hem, och då ville
jag naturligtvis höra, om han hade stort hjärta! svarade
hon och stack bara in huvut genom dörren.
■—■ Jag ska bli sjöman! sade Moje Kessler, argt.
—- Nehej! utropade doktorinnan.
— Joho! härmade Moje Kessler.
— Är det sant, att du ska göra konkurs då? frågade
hon.
— Ja, det kan du sätta dig på! svarade han.
— Ja, då är det nog det bästa, du kan göra, att gå till
sjöss! utropade doktorinnan skrattande. Adjö med dig då,
och lycka till.
Så drog hon ut huvut som ur en ormgrop och försvann.
Men Moje Kessler gapade först, sen sade han:
— Ha-ha-ha-ha-ha-ha-ha!
Och rände sin slidkniv mitt i skrivbordets dyrbara skiva,
satte en hatt på huvut och gick ut att betrakta folklivet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
