Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
recentiorsfest och hurrade för diverse ting, som
det då för tiden var passande att hurra för. Och
jag har blivit kal i pannan och lärt mig en hel
del saker, av vilka icke en enda är på något sätt
viktig eller oumbärlig — nåja. För tio år sedan
var jag precis som allmänna meningen fordrar,
ett dumt får, som trodde och tvivlade på nästan
allt, som det var brukligt att tro och tvivla på
bland hyggligt folk. Jag trodde på alla s. k. ideal,
ty det skall man, och jag förlorade dem samtidigt
med att jag avlade filosofie kandidatexamen, ty
det skall man också göra, annars blir man en
idiot, som inte kan användas i det borgerliga
samhället. Om det verkligen fanns en dåre, som på
allvar trodde på de ideal, som det i allmänhet
puffas för, skulle han snart lida sin välförtjänta lön
att inspärras.
Ja, sådan var jag då, och hurudan är jag nu?
Jag skulle tro, att jag är som andra unga män i
trettioårsåldern. Det som var roligt förr, det har
blivit tråkigt nu, och livet har plötsligt blivit tomt
och ödsligt, och vi gripas av lust att ge oss ut
på upptäcktsfärd och se vad nytt det kan ha att
bjuda på.
— — —
Han tog hatten för att gå ut och promenera
ett slag. Det var tomt och svalt på gatorna. Han
nästan snubblade på kullerstenarna, ty det var
mörkt och endast en enkel småstadsmåne, som
såg ut att vara på fallrepet, lyste över staden. Från
Kvarngatan med sina hundraåriga låga hus kom
han ut på huvudgatan. Det slog honom, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
