Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Femte kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— Får jag tio öre, snälla pappa!
— Vad skall du med dem? mullrade majorens
mustascher myndigt.
Gossen teg.
— Se mig i ögonen, pojke och säg, vad du
skall ha dem till!
Gunnar vred på sig.
— Ingenting, framstötte han.
— Du är en opålitlig gosse, har alltid varit
opålitlig. Du kan inte se mig i ögonen. Vad är
det, du skall ha pengarna till?
— Ingenting.
— Ingenting? Vad skall du då med dem?
— Jag ville bara gå på marknaden.
— Äsch, det är ju bara smörja det där. Vad
skall du med sådan där strunt? Nej, det får du
inga pengar till. När du behöver pengar till något
nyttigt så skall du få. Marsch nu, jag har bråttom!
Gunnar befann sig genast utanför dörren, och
han var våt i ögonen av ursinne. Tänk att Joel
skulle ha tre kronor ...
När han gick förbi vardagsrummet, såg han
att hans mammas kassaskrin stod där på ett bord,
öppet. Hon själv var i rummet bredvid och
resonnerade i klagande ton med köksan om
middagen.
— Pepparrotskött, sade hon, och sen tar vi
fruktsoppa med sagogryn. Men tag inte för
mycket sagogryn! hörde Gunnar att hon sade, och i
detsamma tog han tio öre ur skrinet, stoppade
dem hastigt i fickan och försvann ljudlöst ur
rummet. Han kände ingenting alls medan han gick
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
