Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Femte kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nedför trappan, ingen ånger och inga
samvetskval. Men när han kom ut på gatan och var på
väg till marknaden, kändes stegen tunga som bly.
Det kändes kallt och kusligt i luften ty solen
försvann bakom molnen och hela torget med
marknaden föreföll skräpigt och bråkigt. Och han
såg med ens att trähästarna och allt det andra
var trasgrannt och oformligt och löjligt.
Härligheten föll sönder i sina beståndsdelar och dess
nimbus försvann. Vad var det pappa hade sagt?
Att det var skräp! Och det var det! Tänk vad
pappa ändå var mycket förståndigare, slog det
honom med ens. Och det stack till i underlivet,
där samvetet sitter, det gjorde verkligen riktigt
ont. Vad skulle han för resten göra med sin
tioöring? Inte kunde han få åka på karusellen heller,
det kostade naturligtvis femton öre: »Vad tror du
inte jag skiter i femton öre?»
Med dov beslutsamhet köpte han en
pepparkakshäst med allehanda sockersirater.
Den smakade illa, men inte därför att den
var köpt med stulna pengar. Sockersiraterna hade
en fadd och äcklig smak. Och samvetet stack
fortfarande i underlivet ocb i midjan. Han smög
sig bort och ned i skolparken.
Med ens förstod han, vad det var som
försiggick med honom. Det var Gud, som gjorde
sig påmint, Gud som han hade förrått och vars
förtroende han numera inte kunde påräkna, lika
litet som han hade rättighet att stå i något
undantagsförhållande till honom längre. Ifrån katekesen
visste han, att han nu i likhet med alla andra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
