- Project Runeberg -  Niclas Lafrensen d.y. och förbindelserna mellan svensk och fransk målarkonst på 1700-talet. Konsthistorisk studie /
52

(1899) [MARC] Author: Oscar Levertin - Tema: Sveriges allmänna konstförening
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Köttorget och Fiskargången, Mårten Holk, sexternskrifvarns ensamma mm med mörkret
kring talgdanken allt detta har han skildrat och skildrat med ofta kärleksfull och
varm, nästan alltid blygsam och älskvärd konst. Mängden af hans otroligt usla
kostym-och tillfällighets-bilder hafva orättvist ställt mängden af hans förträffliga genrestycken i
skuggan. Om hans färg ej sällan är tråkig och torr och hans teckning osäker, hur
varmt kunna ej hans rum lefva med dunkla skuggor och ljussken, i hvilka borgarfruarna
med rosigt hull under hufvorna syna sina ägg, och hur förtjusande lysande lätt och elegant
kan ej väfvaregesällen, som blifvit målare, skildra en ung dam, oroligt väntande i en
trädgårdsrotunda med rendez-vous-brefvet hårdt kramad i sin otåliga lilla hand eller en
Stockholmsk soubrette, nyss hemkommen från kvällspromenaden i Kungsträdgården.

Nämnas bör vidare, ehuru knappt höjande sig öfver dilettantens nivå, den släta P.
Fjellström (1719—1790.) Han var ursprungligen elev af Arenius och begynte sin
verksamhet som dennes kopist. Flere bilder i Gripsholm äro kopior af hans hand efter
denne och återgifva utan någon glans eller fläkt förnäma herrar i serafimerordens hvita
och svarta högtidsdräkt. 1755 års mantalslängd visar honom bosatt i Stockholm. Vid
decenniets slut studerade han i Paris för Roslin enligt ett bref af Floding till Tessin från
1759. De flesta senare bilder af hans pensel stamma från 1760-talet, då han hemma ännu
verkade som konterfejare. På 1770-talet öfvergick Fjellström till näringarna Han blef 1773
kamrerare vid Kungl. Operans klädesmagasin och synes hafva slutat bruka penseln.

Mer betydande konstnär, ehuru omöjlig att bedöma i Sverige, då knappast något
arbete af honom här förefinnes, var Pehr Pberhard Cogell, apotekarson från Stockholm
(1751 — 1815). Ursprungligen var han lärjunge i ritning hos Bouchardon och Larchevéque,
sedermera i pastell Lundberg. Genomgående fransk till hela sin utbildning, reste han 1763
till Frankrike med understöd af slottsbyggnadsfonden för att blifva historiemålare, ehuru
hans egentliga begåfning pekade åt porträtthållet, lifter många äfventyr kom han till
Frankrike, där han slutligen hamnade i Lyon 1766. Det var en långsam febersjukdom,
som höll honom kvar i sidenstaden, men under tiden gjorde han sig känd som målare
och blef 1772 antagen till professor vid akademien därstädes. Trots »nervsjuka och
en djup melankoli som nödgade honom göra en rekreationsresa till Schweiz, förblef
han i Lyon och fick 1779 titel af Peintre de la Ville de Lyon en survivance, och hans
rykte spred sig till Paris genom stora porträttbeställningar, t. ex. af duc de Villeroy.
Lektor C. L. Kämpe, som uppsatte hans lefnadsteckning (Gahms samling) i Lyon 1783,
framställer honom som en aktad som öm och redlig caractére». I Lyon dröjde han med
säkerhet ända till revolutionen, då det åtminstone var hans mening att återkomma till
Sverige. Gjörwell anmäler den 24 juli 1791 hans hemkomst för sin dotter: »litet
mjeltsjuk och sensible, fördrager Cogel icke Franzosernas nyligen antagne belefvenhet att
sans fagon hänga och plundra utan remitterar han nu sina växlar hit och kommer snart
efter Huruvida Cogell gjorde allvar af denna resplan och återkom hem under
revolutionen eller stannade i Lyon, där han afled 1815, är mig ej bekant.

Från dessa sjsta föga märkliga eller kända konstnärer är det en glädje att öfvergå till
en stor artist och en solig, välkänd typ som P. A. Hall, vid sidan af Roslin den
ojämförligt mest berömda af alla svensk-franska konstnärer. Peter Adolf Hall föddes i Borås

o

-?,/i 1739, där hans fader var rådman. 1753 inskrefs han som student af Westgöta Nation i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:00:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lolafrens/0090.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free