Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
12
deröfwer, att han icke genombrutit hinderna för en
ordentlig husandakt, hwilka man wet gerna hopa sig mot
denna husfaderliga skyldighet, som i wär tid så
lättsinnigt försummas och är dock det enda hufwudsakliga
wapnet till afwärjande af moraliskt förderf från huset.
Derföre yttrade han ock till E. Jansson: ”du må wara
hwilken och hurudan menniska som helst, så har du likwåäl
sagt mig en sanning, som jag tacksamt emottager.” Ett
sådant förhållande wid en bestraffning af en främmande
person wittnar om ödmjukt och allwarligt sinne. Dertill
skall E. J:s. hafwa bestraffat åtskilliga andra brister
också, om hwilka han i hemlighet skall hafwa gjort sig
underrättad af ett tjenstehjon i huset, och uppträdde sålunda
tillika med sken af en wiss allwetenhet. Man inser,
hwilket intryck E. Janssons hela förhållande skulle hafwa på
Jon Olsson, och hur naturligt dennes förtroende för
mannen skulle wäckas, helst han tillika på en resa både till
Hudikswall och Gefle i E. J:sons sällskap hade tillfälle
att iaktaga, att det yttre förhållandet icke motsade den goda
tanka, som han fattat om hans inre beskaffenhet, utan
twärtom befästade och stegrade den. Denna omständighet
år utförligare anförd, dels emedan den wisar, hur E. Z:s.
förstått att skaffa sig insteg, hwilken försiktighet han ock
sedermera wetat iakttaga, till dess han wunnit nog
förtroende, och sålunda betager mycken undran, hur han så
kunnat lyckas, dels emedan Jon Olsson blef för E. J:sons
framgång den wigtigaste befrämjaren i S. Helsingland,
och i Norra så wida, att han under sin färd till
Hudikswall i E. J:sons sällskap införde honom på samlingarna och
recommenderade honom. Utan Jon Olssons anseende är
det icke troligt, att E. J:s. wunnit det insteg i sinnena,
han nu har, åtminstone icke i S. Helsingland. Widare
om denna resa har författaren sig icke bekant, utom att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
