- Project Runeberg -  Erik-Jansismen i Helsingland : Historisk och dogmatisk framställning jemte wederläggning af läran /
92

(1845) [MARC] Author: Per Niklas Lundqvist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

92

kudden till att i mitt hjerta bedja och ropa till Gud om
upplysning och fick omsider ett tydligt swar: ”du
behöfwer icke tro E. J:s. mer än någon annan.” I samma
ögonblick förswann all ångest och hatet till medchristna
mildrades något. Sedan fortfor jag att wara
wacklande och behöll endast uppsåtet att icke stå Gud emot, i
fall Han nu igenom denna lära wille föra mig i ett
större ljus. Jag uppenbarade då ej denna förändring,
utan reste dagen derpå till Stockholm, då jag hade med
mig min Duodes-Bibel, som jag brukade på
gästgifwaregårdarna, då jag kom åt. Men af Guds ord blef jag
allt mer och mer öfwerbewist, att denna nya lära war
oriktig; dock höll jag den i det längsta. Men i Gefle
dröjde jag några dagar. Der höll W—n en
Bibelförklaring på Gymnasiisalen, dit jag gick i full
öfwerlåtenhet att njuta Guds ord utan fördom emot (förklararen),
och då lät jag af den goda och kraftiga föda, jag der
fick, hela Erik-Jansismen fara och kände derefter den
christliga kärleken återkomma i sin fulla kraft.”

”Jag tror,” tillägger samme man, ”att detta
kätteri är en djefwulens list att fånga wäckta själar under
den andans fattigdom och syndakänsla, som gör nåden
så oumbärlig, men tillika så swår att tro, och att
inblåsa den lätt trodda meningen, att, skall man wara
Guds barn, så skall man icke fela, och sålunda söfwa
samwetet i sjelfbehag. Man känner då, i sitt eget tycke,
i stället för förderfwet, tro, kärlek och kraft, och, fastän
man drifwes af nit och hat till sina motståndare, så
tycker man sig ej förnimma annat än kärlek. Att den,
som råkat i denna willfarelse, känner oro och tänker på
att öfwergifwa willowägen, — han känner den wisst af
samma orsak, som man känner oro i själen wid
uppwalnandet ur werldens wanliga säkerhetssömn.”

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:01:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lperikjans/0096.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free