Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IX
helsa och styrka. Det var i Lund som han uttänkte första
grunderna af sitt system-för fäktning och gymnastik: läran om
va-penföring och bajonett-fäktning å ena sidan, samt frisk- och
sjuk-gymnastik å den andra. Han föresåg, af hvilken stor
betydelse det blefve för fäderneslandet, att det uppväxande slägtet
stärktes genom kroppens harmoniska utbildning, och att, på
samma gång, vapenföringen icke längre öfvades blindvis, med ensamt
den- rå kraften till mätare, utan hvilade på vetenskapliga
grunder och upphöjdes titi konstfärdighet, hvarigenom äfven den
svagare, genom bildningens öfverlägsenhet, kan blifva den starkares
besegrare. Vid trettio års ålder hade han utstakat grunderna
till denna dubbel-vetenskap, på hvars allt fullkomligare utbildning
han aldrig tröttnade att arbeta. Hans befattning i det allmänna
inskränkte sig till den af fäktmästare i Lund och på Carlberg,
samt grundläggare och föreståndare af Gymnastiska
Central-institutet i Stockholm, hvarifrån sedan så många skickliga lärjungar
utgått icke blott öfver hela fäderneslandet, utan jemväl till
främmande länder, äfven på andra sidan om Atlantiska hafvet.
Genom djupt anatomiskt studium har han först af alla nyare
utbildat gymnastiken till vetenskap och upphöjt den till en
samhälls-angelägenhet, hvars vigt för det allmänna nu ingen bestrider r
och hvars upphofsman alltid skall räknas bland mensklighetens
välgörare.
Hvarje nyskapelse är svår, icke minst i vårt fädernesland.
Fördomar, afund, penningebrist, vanans makt, saknaden af stöd
och beskyddare, — emot alla dessa svårigheter hade Ling att
kämpa, då han begynte förorda en inrättning, hvars namn var
de flesta obekant, hvars nytta ansågs ganska tvifvelaktig, och
som bland sjelfva Ëskulaps söner, dittills de enda vårdarne af
helsan och kroppens angelägenheter, ägde i början nästan endast
motståndare. Ännu qvarlefvande samtida från dessa dagar
erinra sig tvifvelsutan, att benämningen fantast, charlatan, och
andra spenamn icke spardes för den, som ville bryta banan för en
vetenskap, hvars betydelse då var af få eller ingen klart insedd;
ty de gymnastiska försök, som, ursprungligen föranledda af
Rousseaus Emile, anställts i andra länder, af Basedow, Salzmann,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
