Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
främmande vapen, att denna kännedom skulle blifva för honom af
oberäknelig nytta, när han senare uttänkte de grunder för
vapenföring, hvarigenom han skulle komma att öfva inflytande på
den fosterländska härens daning. Ännu mindre kunde han förutse,
att en under hans svåraste fattigdom ådragen förkylning, som
föranledde en åkomma i högra armen, hvilken under hans
senaste vistande i Köpenhamn hotade med armens förlamning,
skulle gifva första anledningen till hans upptäckt af
sjukgymnastiken och hans öfverlägsenhet i fäktkonsten. Sedan vanliga
läkemedel emot förlamningen blifvit försökta, vaknade hos honom
den tanke, att återställa det domnade lifvet genom stark
ansträngning, såsom fäktning med florett. De berömdaste fäktare
i Köpenhamn på denna tid voro emigranter, af hvilka Condé’s
här utgjorts[1]. De emottogo den sjuke som en gammal
vapenbroder, och täflade i att lemna honom undervisning. Ehuru
utmärkta fäktare, sågo de snart i lärjungen en öfverman. Med
ryktet derom kallades Ling till den ledigblifna fäktmästaretjensten
i Lund. Men vistandet i Köpenhamn bestämde icke blott hans
borgerliga, utan äfven hans vittra bana. Det var nemligen der,
och just vid denna tid, som kärleken till Nordens fornålder och
nordisk gudalära, saga och sång, återvaknade med ungdomlig
förtjusning. I spetsen för rörelsen gingo Oehlenschläger,
Grundtvig, Finn Magnusen, följda af de flesta då uppväxande unga
vitterhetsidkare. Ling hänfördes deraf, och medborgare lika
mycket som skald emotsåg han med lågande förhoppning den dag,
då icke blott dikt och konst, utan forn-nordisk tro och kraft
skulle läras i förfädrens skola, hvilken stora tankes förverkligande
han från detta ögonblick ansåg såsom sin lefnads uppgift, hvaråt
han egnade hvarje stund af sitt kraftfulla, verksamma lif. Hans
sköna dröm var Nordens pånyttfödelse i vitter och sedlig mening.
Kraften till en sådan föryngring kunde, enligt hans tanke, endast
hemtas ur fädrens skrifter. Det var så han förstod sagan om
Idunas äplen.
Hans yttre ställning föranledde riktningen af hans
verksamhet först åt det praktiska, för återväckandet af nordisk mandom,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
