Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XV
Lund, Upsala och Stockholm. De nordiska sagornas poetiska
behandling var vid den tid, då Ling uppträdde, något nästa»
alldeles nytt. Visserligen hade några förebud förnummits hos
oss, men från lyror stämda i en mera främmande eller antik
tonart. Oberäknadt åtskilliga äldre försök, saknades dylika icke
ens under Gustaf den tredje, oaktadt allt hvad man sagt om den
då rådande, uteslutande fransyska smak. Bland annat hade
Adlerbeth, vid en af Svenska Akademiens sammankomster, läst sin
Eivindr SkaldasptUer och uppmanat våra skalder, att bearbeta
Nordens gtfmla sagor. Den rätta tonen angafs dock först af
Oehlenschläger, hvilken följdes, bland svenskar, främst af Ling,
som redan i Lund nära samtidigt med Dana-skaldens större
dikter i denna väg, hänförde svenska ungdomen med sina
förstlingar af nordmanna-sången: Agne — perlan Månd hans dramatiska
skapelser — och drottqvädet Gylfe, som lät förnimma toner,
hvilka då i Sverige ännu ej varit hörda. Ling’s rykte hado
redan lyft sina vingar, innan hans största efterföljare ännu fattat
Brage-hàrpan, och lik en diktens Columbus stack han sin fana i
dtn ny-uppdagfcde Asajorden, förrän den togs i besittning af en
efterkommande, mera vidtfräjdad segervinnare, som lät nord*
mannasåogen ljuda öfver Europa.
Svenska vitterheten var denna tid, såsom man vet, delad
i trenne skolor: den gamla, den nya, och den götiska. Ling
var bland de få skalder, som icke slöto sig närmare tiil någon
af dessa parti-indelningar. Hans afskilda ställning härrörde dock
visserligen hvarken af vankelmod eller fruktan; men han ville i
allt vara fri och sjelfständig. Derför hade han, enligt sitt eget
yttrande, »aldrig sökt pris i något samfund, aldrig tillhört något
litterärt edsförbund, endast eftersträfvat burskap i det andligas
fristat.K Det Götiska Förbundet, hvars förtjenstfulla verksamhet
uppenbarade sig i utgifvandet af Iduna, och hvilket icke blandat
sig i striden, inkallade Ling till medlem, men han deltog icke
i dess arbeten och utgick snart ur förbundet (nyårsafton 1817),
dertill föranledd af en uti tidskriften införd a/handling, som
ifrågasatte nordiska myternas användbarhet i skpn konst. Geijer
anmärker att Ling »var sjelf ett götiskt förbund i sammandrag och
sämdes derför ej heller på bästa sätt med det andra.» Den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
