Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XVI
värma hvarmed han i början hyllades af den nya skolan, som
ansåg att vår vitterhet, genom hans Gylfe, gjort ett stort steg
»ur det fransyska härmnings-barbariet,» afsvalnade äfven snart.
Anledningarne låta ana sig. Ling’s skaplynne, som skald, var i
sjelfva verket mera stridande emot den nya skolans åsigter, än
emot den gamlas, hvars icke sällan högstämda ton och språk,
bildade efter antikens os magua sonaturum, anslogo honom i
högre grad, äft den vemodiga klagan och trånad, som andades
i den ny-romantiska skolans dikter. Kellgrens Adla skuggor,
vördade fäder, Leopolds Odén, Gyllenborgs Tåget öfver Bält
och Själens styrka, Adlerbeths ofvannämde Skaldaspiller och
Ingiald Illråda, m. fi. lågo honom närmare, än den nya skolans
canzoner och sonnetter. Denna skolas yppersta målsman säger
sjelf derom, att Ling esomoftast förebrådde dess medlemmar »än
ljum fosterlandskärlek, än veklighet, och öfverhufvud en diktan
och. traktan, mindre passande för Brage hin gamles söner, än
för sådana, som han på sitt språk kallade »sydliga leksvenner,
förhexade af Söderns blekgula dvergar»; Än mer, han ansåg sig
böra ogilla en, hos några, med denna klemighet förenad håg
för teoretiska och kritiska betraktelser, hvilka, om de än icke
alltid förrådde bristande förmåga att sjelfva någon ting skapa,
likväl dels borttogo tiden från egen alstring, dels inledde i en
polemik, hvaraf nyttan vore ovissare, än skadan.» Ling dolde
ej heller sitt ogillande af det sätt, hvarpå den vittra striden
fördes emot de lagerkrönte snillena från Gustafs dagar. Han
begagnade omarbetningen af Gylfe, för att icke blott nedlägga sin
krans för mästarne af den Gustavianska skolan — Creutz,
Gyllenborg, Kellgren, Leopold, Oxenstjerna, Adlerbeth och Fru
Lenngren», — utan äfven egna en blomma åt Valerius och
andra af den nya skolan strängt bedömda skalder, hvaremot ingen
af denna skolas sångare nämnes. Vare sig, att detta ansågs
som en krigsförklaring, eller af andra skäl, men det är
egentligen från denna tidpunkt, som tonen emot honom synes
förbytt. Det personliga umgänget fortfor likväl att vara vänligt
emellan Ling och »Upsalienserna», såsom den nya skolans ledare
den tiden vanligen benämdes. Hans förhållande till de fräjdade
veteranerna från det Gustavianska tidehvarfvet: Rosenstein, Ad-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
