Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
58
Högt häfde han opp både bringa och fot:
en bakfot än stötte en framfot emot;
det ljungade då liksom kornblixt kring Belten.
Snart ökades farten med gullsporrens tagg,
snart tillrade svettdroppar ned uppå jorden
från Lättfot. De liknade midsommars dagg,
som faller om dagen, i sol värmda Norden»
Mot Valhallsbergetla) på Blejkingastrand
nu hvilade Bifrost sin skimrande båga;
ty härligt, som Asahem, är detta land,
och dit sänkte Magterna Bifrost ibland,
då neder till jorden de ämnade tåga.
Än valhöken ,3) der uti klipporna bor,
och talar om Jätteförkrossaren Thor.
Se, dit kom nu Hermod. Ett ögonblick låter
han Lättfote pusta, och gullsadeln fast
han binder och hoppar på springaren åter,
som far öfver sky, öfver våg i en hast.
Med käften i bringan, som ville han skena,
gör Lättfot en satts, och på Fjones redd
kom Guden, af ingen bland dödlige sedd.
Men Åsarnes Öfverdrott satt nu allena
i lunden, med armar och knän uti kors;
hans tankar de hvälfde, som stenbunden fors.
Nyss hade han Asgård det gamla i minne:
12) Måhända detta berg varit en ättestnpa; ty änna finnes Valsjön i dess
grannskap.
13) Denna fogel, hvars namn är härledt af Val (de slagnas här), lärer vara
sällsynt på andra orter i vårt land.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
