Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TREDJE SÅNGEN.
Nyss började Sol öfver Kattegat höja
den öfversta kant af sin purprade slöja,
som svängdes för morgonens lekande vind,
allt bredare ut, och af dunklare strimmor
små veck derpå föllo, likt flyktande dimmor;
men ännu den härligas rosendekind
ej syntes, fast glittrande gullhåren spredo
sig högre kring strandskogens öfversta spets,
då Åsarnes flotta till segling var redo.
Den låg omkring stranden i prunkande krets,
som när utaf simmande svanor en skara,
med vindfyllda vingar, till stranden ses fara.
Församlades så hela Åsarnes stam,
med qvinnor och barn. De förvånade foro
tillbaka, när Diarne gingo der fram.
Om menniskor, eller om Gudar de voro,
ej någon begrep; så förhärligadt stort
de gudnämdes väsen af Gudar var gjordt.
Der stod nu den AsaThor, äldst iblani alla,
med skuldror som bågen i höga Valhalla.
Vid honom gick Uller, hans styfson, så rask
och lätt som en elf, i den solglänsta dalen.
Här reste sig Tyr, som en skybekrönt ask.
Der AsaNjord, liksom den storm vanda alen,
stod lugn utmed Frejer, hans son, och en bild
af måne, som lugn mellan norrsken plär vandra.
IAng. I.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
