Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
de flydde som norrsken, som våg och som vind.
Men AsiaOden med blossande kind
såg opp; ty hans hjerta af aningar väcktes.
Han olyckan märkte och strax vände om
sin Skidbladner; medvind i seglet då kom.
Förfärade Diar och Disor nu sågo
på vraken af Åsarnes snäckor: här lågo
än flytande master, än segel och rån.
Då ropte enhvar till det höga Valhalla;
men lugn, som en segrare blickar ifrån
sitt slagfält, så ÅsiaOden bland alla
sig höjde.
Dock ännu för vind och för våg
det isklädda kalkberget vräktes mot Belten.
Mång redlösa snäckor det under sitt tåg
snart krossat; men mägtiga Odén då såg
å nyo mot jorden, från stjernsådda fälten.
Hans blick föll på kalkberget; genast dess fart
blef hejdad: förbrändt och förstelnadt det vardt.
Mot himlen det krithvita hjessan månd höja,
hvars färg synes täfla med bländande snön.
Der står det ännUj och man kallar det Mön;
likt badande ungmön, det vågen ses plöja.
Snart Diar och Öfverdrott samla ihop
de Asiasnäckor. Med vänsälla rop
blir Skidbladner nu af de räddade helsad.
Här Säming och Sigurlam finnas igen,
der Yngve den unge omsider blef frälsad;
men Gaute och Alf de saknades än.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>