Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
från betslet, och stjernan sitt anlete slöt
i dimmeväfd slöja. De stridandes låga
med dagsljuset slocknat: och se, innan kort
enhvar lade blodiga rustningen bort;
dock tordes ej någon från stället sig våga.
Ren tändes af vindfällen stockeldar opp,
kring lejonafanan, på sandbergets topp.
Och hvar gång, som Stormjälten vingarna rörde,
likt huggormar lågorna hväsa man hörde.
Med mångdubbla fållar, för ilarna for
den smattrande fanan. Och tung och stor
som åskmoln stod röken: än hastigt den kröktes,
i tusende ringlar, så röda som blod;
än åter af ljusare ringlar föröktes.
Här mor eller mö, med försakelsens mod,
vid döende son eller älskare stod.
Der makar det fraggande mjödhornet räckte
åt blodstänkte män, som på marken sig sträckte,
tills Sömnalfens hand deras panna berört.
De öfrige tala om gårdagens faror:
en hviskar hur han genom spejare hört,
att åter i natten, fiendtliga skaror
sig närmat, och redan de söka i land.
En annan förtäljer, att Jättar i brand
hvar Asiasnäcka nu ämnade sätta;
ett flammande sken strax besannade detta.
Den modigste Aser nu drack blott och teg,
den svagare tyckte sitt andrum bli trängre.
Snart syntes dem alla omöjligt att längre
försvara sig. Glädjen hos Lopter då steg;
Ling. 1.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
