Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
134
"en gång skola vinna? Det möte vi fått
"i går, var som famntag af rullande klyfta.
"Och hvem känner Gylfe, de fjällboars Drott?
’’Hvem vet om han endast till frid kunnat syfta,
"då hit han oss gästbjöd, i villdjurens nejd?
"Om sjelf han ej skölden mot oss ämnar lyfta?
"Han måste väl hoppas ett slut på vår fejd?
"Kan sjelf han mot Jättar och Jotar sig skydda,
"sen vi äro nedlagda eller ock flydda?
"Se, fiendens antal förökes hvar stund;
"men trängre och svagare blifver vår rund.
"Det tyckes, som Åsars föråldrade ära
"nu gagnade föga, sen armen är svag,
"och skölden ej värnar mot fiendens slag
"Ett angrep på afstånd, ett angrep helt nära
"ej gagnar. Den rustning, som Jättarne bära
"af björn- eller varghud, dem skyddar bestämdt.
"Hvart pilkast mot dem är som småpiltars skämt;
"likså är hvart svärdshugg. Men Jättarnes klubba
"kan Gudarne krossa och Valhall rubba."
Begabbaren afbröts; ty dristigt gick fram
den modige AsaTyr, talande detta:
"Ditt hånfulla språk alltid röjer din stam.
"En barnlek du kallar vår strid, och med rätta
"så din kan benämnas; ty du oss besvek
"i gårdagens strid. Och nu röstar du äfven
"för frid; liksom trätgirig pilt börjar lek,
"af rädsla att bruka den nyssknutna näfven."
Nu rasade AsiaUller; han hof
sitt spjut, och hans röst var som vildtjurens grof:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>