Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
180
den bålstore Dumber, och bort honom draga.
Der Gvgjor, som ulfvar, ge gräsliga rop;
och fly, liksom Jotarnes trottsiga hop.
På springarn flög Thjasse dock åter helt modigt
i sköldborgen, hämd eller byte att få.
Men Asiahären betalade blodigt
hans täta besök: den var nära också
att taga båd hästen och ryttaren fången;
ty sliten blef tygeln och gyllene stången.
Den striden var allvarsam: flyktade då
den hatfulle Thjasse, och tvärs om hvarannan
de öfriga härskaror skyndade bort,
likt töcken, då solen den gyllene pannan
ses lyfta.
Och allt blef så tyst innan kort.
Man ville de flyende Resår förfölja.
Men se, liksom bölja sig lägger vid bölja,
sen stormen är slutad, och fjärden blir trygg;
så Diar och Asar, förblödande, trötte,
mot mark sina spjut eller bågar nu stötte,
och lutade ned både hufvud och rygg.
Hvar trafvare halsen och bakdelen sträckte,
så matt, och sig rystade. Svennen då kom
att taga hans rustning, som blodsdam betäckte,
och strax han på gräsmarken tumlade om.
Ren muntrare, en efter ann höres gnägga:
förtroligt tiHhopa de halsarne lägga,
och nackbenen gnida. — På sandåsen var
så tyst som det hem, hvilket dödmannen har;
blott strömsvallet sqvalpade sorgligt derunder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
