Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
232
"till mig ej ett ord. Ren jag slumrade lugnt 1
"då berghålans innersta bäfva jag tyckte,
Toch Starkodder Jätte, långsamt ock tungt
"mot öndurdys gick. Han från henne mig ryckte’
’I striden, du vågade neka min rätt
’till Asiafången; ty vill på hans ätt
’jag straffa ditt trötts. Mig kan intet försona
’med Jotar och Jättar; men dig vill jag skona
’som qvinna. Din fånge mig likväl tillhör. ’
"Min hämd drabbe honom!’ Han slöt; men af rösten
"hvar bergsskrefva genljöd, som sent under hösten
"en storm mellan holmar sin segervagn kör.
"Sitt slagsvärdmot mig redan Starkodder svängde*
"men Öndurdys’ lyfte sin stålsköld framför;
"och Gygjorna in i en klyfta mig trängde.
"Då fraggade Starkodd som brusande haf;
"mång dödshugg hän alla fem Gygjorna gaf.
"Mot öndurdys sjelf han nu rigtade svärden;
"men hon stod så lugn som en gästvän för värden.
"Fast matt, jag dock upptog ett spjut, att som feg
"jag ej måtte dö. In i hålan då steg
"en trollhamn, som ropade: ’Fosterson! Tiden
’förspilles, och här skall din fånge ej dö.
’Tre år du hos Ogn, din trolofvade mö,
’ej varit; och nu, utan byte från striden,
’till henne du går? Denna ynglingens börd
’är hög; jag det ser. Må din gåfva han blifva
’till Ogn, och hon honom åt Gudarne gifva! —
’Ja, Hartgrepa! Du skall af Starkodd bli hörd.’
"Så Jätten. Af Öndurdys bön han ej rördes.
"Då rasade hon, och i yrsel hon föll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
