Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
240
»Det land heter Noreg. Jag dit mig begifver.
»Der Valhalls ljus, liksom vårsolens bloss,
»snart stråle, och Jättarne vike för oss!
»Du Säming vår säkre ledsagare blifver;
»Må AsiaBrage samt Tyr och Thor,
»och Yngve den unge, med trofasta svenner,
»mig följa! Du Beldegg, bland ättmän och vänner
»bör döfva din sorg, efter Forsetes mor.
»I andre må landet och offren bevaka,
»tills fader och öfverdrott kommer tillbaka.»
»Och Diarne hörde med tystnad derpå;
men AsiaUller sig yttrade så:
»Ha än vi för litet af hålskogar stela?
»Med ulfvar och björnar vi arfvet här dela.
-»Vår utvandringsmöda blef ringa belönt:
»för Tanais land, som ett Gudhem så skönt,
»vi Nordfjällen fingo. Vår skörd lär bli egen;
»ty is är vår äng, och en snödrifva tegen.
»Och du vill föröka vårt bördiga fält
»med ännu ett fjälland, och stadga ditt minne,
»då gudaförvandlingens tidpunkt är inne?»
Log AsiaLoke, så hånligt och gällt.
Men Säming den djerfve, som redan sig ställt
vid AsiaUller, de strafforden sade:
»Jag erfor den kärlek till Asar du hade,
»då Lopter och du, vid vår första strid,
»den bålstore Dumber i sköldborgen förde.»
Förifrad, skrek AsiaHejmdall dervid:
»Jag sjelf utaf Lopter hans stämplingar hörde,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>