Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
243
Men hör! der en stämma, ej manlig ej qvinlig,
från fjällskrefvan ljöd, under Åsarnes fjät.
Som bergtagnes hemliga klagan den let:
»Högst bland stjernors hvimmel,
»högt i Gudars boning,
»dit opp Thor dem lyfte,
»Thjasses ögon båda
»tala om försoning,
»och att frid skall råda
»uti Gudars himmelia).
»Men på jorden låga
Thjasses blickar spritta
»som en norrskens strimma.
»Hämd är deras syfte;
»efter blod de fråga,
»liksom ufvar titta
»fram i nattens dimma!»
När vandrarne hört denna sången, de logo:
»Ha, bergatroll främlingar ofta bedrogo.»
När vandrarne hvila vid middagsstund,
då hörs samma röst, ifrån närmaste lund.
Än längre de framåt på Qällkanten gingo,
och nederst i dalen, vid fjällväggens fot,
inunder de block, hvilka titta med hot
12) Då Jätten Thjasse, den mytiske, blef dräpt af gudarne, fordrade hans
dotter, gudinnan Skade, derföre böter, hvarpå AukaT^or satte Hans ögon på
himmelen som tvenne stjernor, hvilka man trott tillhöra konstell. Castor och Pollux.
Slutmeningen i lyriska stycket är en varning mot den historiske Thjasse, hvilken
i förra afdelningen framträdt som Aaarnes farligaste motståndare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
