Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
364
höll yllene koftan, som afundsjuk,
lik fjuniga bladen kring rosenknoppen,
sig lagt öfver barmen. Men häpen och stel
är Hejdi, och Diarnes klingande spel,
och Disornas sång hennes öra ej hinna;
i hvalfvet som sorlande ljud de försvinna.
Ja, allt som en drömbild för tankarna var.
Af Syr öfver Hejdi en snömantel breddes,
af Syr fram till AukaThors altar hon leddes.
Hon knäföll; men ögonens himmelska par
den väldiges bild icke åskåda tordes.
En hand hennes hufvud nu korsvis berör;
ty AukaThors hammartecken den gör 2):
och se, utaf AsiaUller det gjordes!
För mön går nu allt som en hvirfvel omkring:
hon ser icke mera den heliga ring,
hvarvid hon sig skulle till trohet förpligta *).
Den åldrige Gylfe, som ser henne svigta,
går fram, att den kära med faderlig arm
få stöda; men bort han af Disorna tränges.
Han törs icke tvista; fast stor är hans harm,
som elgens, då ungkalfven från honom stänges.
2) Hammarteknet, hvarmed Odensdyrkare signade gillet, var lika med
kors-teknet hos de kristna. Se Håkan Godes saga 18 kap.
3) Alla heliga eder och löften gjordes vid en silfverring, som låg på
AukaThors altare. Ringen var sinnebild af oändligheten, silfret för dess hvithet
troligen en bild af renhet och oskuld. Af denna heliga emblem skulle man kunna
tro, att Thor var den högste i Åsarnes triad; men han var det blott till viss
tid och ställe, nämligen för den uräldsta Asastammen, och sedan hos nordboarne
i allmänhet, hvilka djupast grepos af deu fysiska kraft, som åskans herre
tycktes yttra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
