Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
383
Nar Starkodder hört dessa varnande orden,
han grep uti klyftan, och lyfte den från
sin höghvälfda dörr, och all luften gaf dån,
och underligt suckade heliga jorden.
Men Jätten är matt, ty den lyften var svår:
försträckt är hans rygg, och dess kotsenor knarra,
förqväfd är hans anddrägt och knäleden darra.
Af mjödet berusad, vid hällen han står
halft sanslös, då Gygjan i öppningen går,
att hjelpa sin fosterson. Kring sina länder
en gördel hon spänt, med mång flintknif deri.
En rödglödgad jernstång i fotsbreda händer
hon höll, för att vara mot öfverfall fri.
I klippdörren går hon. På grofhuggen trappa
hon stannar. — Högt AsaThors hjerta månd klappa;
han tänkte: »Monn hexan ej uppträda vill?»
Dock stod han ännu bakom klipphällen still,
tills Hartgrepa uppsteg. — Den svartbruna handen
mot Starkodd hon räckte. Han fick den ej fast;
ty AsaThor klöf hennes nacke, i hast,
att hjernan, likt snöglopp, sig spridde kring sanden,
och blod sprang ur bålen, likt hoppressad våg.
När fyrapararmade Starkodd det såg,
han rusade opp, som en rökstod ur Hekla:
»Förkastade! Vill för din fränka du mäkla
»med svärdsegg? Så kom då, och pröfva din arm;
»ty jag vill blott leka, och kufva min harm»
Han sade, och enviget börjades genast.
Ej fråga om förhugget, först eller senast ®).
0) Vid lagligt envige (holnigång), lades en ring af stenar; holmg&ngslagen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
