Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
390
annat land, härrör visserligen af begreppet om mytiska Ljnsalfer eller Svartallfer,
om icke det häntyder på afkomlingar af en äldre stam, hvilken då bebodde
Alfhem. J. Espolin yttrar i sina Bemærkninger (sid. 13), att det Jotnnhem,
som Hervararsaga omtalar, legat mellan hvita hafvet oeh Onega, och sträckt sig
i vester till Ryska Lappmarken, hvarest en temmeligen vild Mongolisk stam
blandad med Jotar, kanske bott. Detta passar sig äfven med det välde, som
Signrlam fick; men Espolin tror (sid. 16), att denna icke var son till vår
AsaOden, utan en annan Signrlam, född på samma tid, som Sige, Volsnagarnes
stamfader, och den Anglosaxiske Vegdegg, och flera så kallade Yodans söner,
utgifvit sig för den äldre Odens son, och att han icke var gift med dottren till
den Gylfe, som besökte Åsarne. Anses detta som grundadt, måste man äfven
antaga, att de? Sax i ske Odén, hvars storverk ingen nrknnd omtalar, skaffat
Sigurlam land och rike, och det ännu längre bort ifrån sitt eget välde, i fall han
verkeligen hade något. Äfven vore den Thjasse, som dräpte Sigurlam, icke
densamme som var fader till Skade, och som i d. y. Edda och i YnglingaSagan
omtalas, utan ännu en Thjasse måste tillblifva utom denne förstnämde, samt
den mytiske, som i d. ä. Eddan framställes. Monne detta allt godtgöres, blott
slägtlederna kunna fyllas ifrån Sige, hvilka ändå framdeles blifva lika
brist-falliga?
I Jemtland visas ännu en ovanligt vidsträckt stensättning, som skall
utmärka Starkodds graf; men denna är kanske ett äreminne, gjordt af en sednare
ättlägg till någon af de yngre Starkoddar, som i urkunderna förekomma; ty
Jemtland var ännu icke befolkadt, då någon af dem lefde. Att der äfven
funnits en äldre och en yngre Höfund, synes af nämde saga, äfvensom tvenne vid
namn Amgrim, af hvilka den äldre benämnes Rese, och var fader till Hergrim.
Den yngre kallades Berserk, och hans 12 söner buro Asianamn, och gjorde
löften om julen, liksom Åsarnes ättmän plägade göra. Hvad angår det
vidunderliga i anseende till Starkodd m. m., se slutanmärkningen vid 27:de sången.
Som ett inkast mot Hervararsagans ålder, anför Biskop Muller dess första ord»
»Så finnes skrifvit i gamla böcker.» — Monne detta icke är for sceptiskt? En
inledning är öflig framför sagorna, enligt den lärde forskarens egen anmärkning,
och ursprungliga betydelsen af bok, staf, balk m. m. känner han sjelf bättre
än någon. Ej heller är det otroligt, att en yngre afskrifvare tillagt dessa f&
ord, för att gifva urkunden en i hans tanka större trovärdighet, äfvensom språ-<
ket kunde genom flera omskrifvare få en förnyad form.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
