Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
394
till Odén och Frej, och han talte de orden:
»Vi tre, här i höjden och nere på jorden,
»stå främst ibland Magterna; derföre vill
»jag, mellan oss tre, af den fjällstängda Norden
»en landdelning bjuda. Väl hör mig ej till
»att före Valfader, lott för mig taga;
»men Noregs snöfjäll och berg mig behaga.»
Med gullhorn i hand, och till lynne så from,
gaf fridgode Frej detta svar: »Af min dom
»bestäms ej mitt val; men Kodaniens stränder
»och öar mig fägna.» — Med seniga händer
strök mägtige Odén, på haka och bröst,
sitt silfrade skägg, och kring munnen ett löje
sig smög, och han talte med faderlig röst:
»Hvad sjelfmant är valdt gör den väljandes nöje.
»Jag gillar er delning. Men liksom en sjö
»förblandar sin våg; så kring land och kring ö,
»våra namn, om hvarann, skola återskalla.
»Dock vill jag er likna: i Sviarnes berg
»jag tager min land]olt.» Då gladde sig alla,
och gullhornet sprang, som en äflande Dverg,
emellan de gäster. Ren salen hörs susa
af skämtan och fröjd, som i Gladhem det ljusa.
Men icke Gudinnorna delat den fröjd,
der rådde, och de ej med gullhornen stötte;
ty Sif den ädla välfägnaden skötte,
och märkte ej något. Men uppmärksamt böjd,
med snöarm mot välfägnadsymniga bordet,
satt Frigga den höga. Att taga till ordet,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
