Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
424
’Din budsttndning vet jag. Din trohet är stor;
’men kraften dig sviker. Ditt lif skall du frälsa.
’För långt det dig blifver till Asgård att gå;
’drag åter till Sigtun, och ättmännen helsa!’
Inom sig den öfverdrott talade då:
»Ha, trofasta Skade! Din svartsjuka hejdar
»min kärlek Men fåfängt mot klippan du fejdar.
»Jag sjelf till det älskade Asgård nu far.»
Så tänkt; och å nyo till orda han tar:
»Son! Glöm din misslyckade sändning och flykten,
»och öppet för blidkade fadren säg,
»om Sigurlam träffades der på din väg.»
»Nej,» svarade sonen. »Men olika rykten
»min mor hade hört; fast hon talte fördoldt.
»Jag tror att han Q venernas här hade slagit,
»att Hunnerna honom till fånga sen tagit,
»och honom som träl åt Bjarmerna sålt.»
Tyst tänkte nu fadren på Sigurlams frälsning.
Då kora der från Säming den djerfve en helsning:
»Se, ljuslette Beldegg förlorad är!
»För Nanna han rasar, och stridsskölden bär
»mot vise kung Gevär. Ej striden skall stanna,
»om snillrike Hother ej offrar sin Nanna.»
Helt lugn står nu AsiaOden. Ej röjs
ett moln på hans breda, belockade panna;
så hvilar sig hafvet, fast storm vingen höjs.
Men strax han till AsaThor hemligen sade:
»Son! Skynda till Noreg. Bed Säming och Svade
»vår fridsed minnas och qväfva allt våld,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
