Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
423
»Hvad nytt bär du hit, från mitt land och min maka?»
Men Ungdrotten gaf detta tröstlösa svar:
»Från älskade Asgård jag intet försporde;
»ty ströfvande Letter till fånge mig gjorde.
»Se här dessa ärr.» — »Och hvem frälste sen dig?» —
»Mig frälste Kung Radbart i Gardarike;
»åt dig gaf han denne, och frihet åt mig.» —
»En armring!» Sad fadren. »Knapt såg jag dess like.
»Son! Ljuft är af ädle begåfvad att bli;
»dock ljufvast mig är att han dig gjorde fri.
»Berätta än mera!»— Tog Ungdrotten åter
ett gullsmycke fram: »Jag en vängåfva har
»från rättvise Höfund. Hos Radbart han var
»som gäst, och dig vänligen helsa han låter.» ’
Den öfverdrott lade på bröstet sin hand,
och talade så: »Uti Åsarnes land
»en man som Kung Höfund knapt låter sig finna;
»att älskas af honom är mycket att vinna.
»Son! Kärkomna gåfvor din fader du bragt;
»men litet om egna bedrifter du sagt.»
Och Ungdrotten talte: »Jag slet mig, med möda.
»från Radbart; ty än mina sår månde blöda.
»På vägen till Asgård, min styrka försvann:
»jag dignade, vaktad af plågan och nöden.
»En sköldmö då kom, att mig frelsa från döden,
»och se, uti henne min moder jag fann.
»En här utaf vilda stammar vi sågo
»slå läger på närmaste höjd. Efter rof
»den utgått. Min mor under armen mig hof,
»och nära två dygn i en snårskog vi lågo,
»tills vildarne bortgått. Då talte min mor:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
