Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
434
Af herrsklystne AsiaUller det hördes
med afundsjuk stolthet. Snart tidningar fördes
från illsluge Allvis till honom; och snart
af nyvunna vänner han omringad vardt.
Den listige Lopter också, i sitt sinne,
beslutit att fly, och nu stunden var inne.
Men liksom från solögat vårsky sig drar,
så blicken, den alltgenomträngande, var
från AsiaOden: och Lopter förlägen,
betänkte sig ännu om sättet och vägen.
Ren AsiaTyr vardt befalld af sin far,
att Lopter bevaka. När ulf ser sig fångenr
han slokar med hufvud och skelar med blick.
Men AsiaOden till Gylfe nu gick,
att famna den gamle, för sista gången.
Den gullklädda Sol körde eldvagnen opp
på öfversta branten af lufthvalfvets båga.
Mot vesterlid började denne att tåga,
och stupningen ökade gullhjulens lopp;
då åldrige Gylfe, med hand under kindenrr
så dyster satt uppå gräsbeväxt hög.
Hans glesnade lockar för nordanvinden
sig rörde, likt mossan på döende linden.
En perla ur insjunkna ögat sig smög,
lik safvena gråt ur den sårade furen.
En stilla suck, från hans innersta buren,
af Nordans arm, mot det molnsådda hvalf,
flög uppåt, så tyst som en sörjande Alf.
Tv se, uti högen, den Gylfe månd vakta,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
