Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
435
han hade sin älskade maka gömt.
Likså tyckes Måne, sorgligt och ömt,
det stjernlösa hvalfvets tomhet betrakta,
när Sol har sig smygit till vesterns bryn.
med svepning af mörksprängda aftonskyn.
Till Gylfe nu Åsarnes öfverdrott hastar,
förrän han begynner sitt långväga tåg.
En blick af förundran på Gylfe han kastar:
»Tre vintrar blott flytt, sen den gamle jag såg,
»och redan han sitter, lik tynande Dvergen,
»och skrumpen till huden, som vittrade bergen I
»Vår kraft är en dröm och en sjunkande våg.
»Ja, skuldran på brynjade jerneken blottas.
»Förgäfves med Älde AukaThor brottas *)!»
Så tänkte han. Vanligen trädde han fram.
Men Gylfe ej gästvännens helsning förnam,
så hade han ögonen fästa vid jorden;
fast långsamt mot himlen de lyftes ibland.
Förtroligt tog AsiaOden hans hand.
Då blickade åldrige Herrskarn i Norden
på nykomne gästen, sorgligen glad;
men denne till honom så innerligt qvad:
»Djupt din själ bedröfvas,
»dock kan smärtan döfvas.
»Sömnstaf jag dig skär,
»sorgers läkedom den är.
0) AukaThor brottades med Älde (Elle) d. v. s. ålderdomen, och féldes på
knä af henne. Se Thors reta till Utgard&Loke i d. y. Edda.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
