Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
464
på skidor de flyga, som spejande Örnar,
och fälla med spjut både hare och hind.
Än far deras pil som en mördande vind,
mot skogens och luftens bevingade skaror;
än hugges vid hafsstranden vak utmed vak,
der gullfjellbepansrade simmareskaror
på änglarnes hullingar lockas, i mak.
Här skattar man bin, som i lunderna bygga;
Asynjorna mjöd af den gullskatten brygga.
Der ropas, att rofdjur från aflägset land,
som våldgäster kommit till Assene strand,
och svennerna ila begärligt till striden.
Så nöjen och alvar, på vingar af tiden,
i vexelgång flögo, likt yrande snön,
kring Drotter och svenner.
Men Skjold den unga
han tyckte att dagarna skredo så tunga;
han fruktade mista den älskade mön.
En dag, gick han framåt den snötäckta sjön,
allena och vapenlös, långt från de andra,
som höllo med rofdjur ett räfsteting.
När Skjold hunnit längre på isfältet vandra,
då hördes ett mumlande ljud deromkring.
Det let som när Hafsgudens döttrar, om natten,
med luftbillen plöja det islupna vatten.
Han uppmärksam blef, och han vände sig om,
och se, emot honom en björn nu kom!
Den rusade fram, utaf hunger så modig.
Ur hidet nyss väckt, ifrån närmaste skog,
han nu efter rof, öfver hafsbryggan, drog.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
