Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
482
tills bindelen löstes af Verdandis hand.
Men Saga oss ännu om Gefion berättar,
hur Gylfe hon tjust, hur, med fyra Jättar,
hon utplöjde Lögarens strandfagra sjö,
och danade Selunds blomstrande ö.
Slutanmärkning.
Början af d. y. Eddan och 5:te kap. af Ynglingasagan omtala Gefions
spejare-färd till Gylfe, och hennes äfventyr i Jotunhem, der hon fick fyra söner med en
Jätte, hvilka hon förvände i oxhamn (med åtta dubbla stjernor i pannan, såsom
Thiodolfers qväde säger) och med dessa dragare utplöjde hon Lögaren (Mälaren)
och förde dess jord ut på hafvet, då Selund, Danmarks förnämsta ö, blef danad,
hvars holmar äfven svara emot vikarne i mätaren. Eddan säger icke att
Asa-Oden skickat Gefion till Norden. Suhm i sin Dan. Historia 1 Tom. 46 sid.
yttrar den förmodan att Gefion, varit förut gift med en Jätte och sedan med
Skjold. Ynglingasagan nämner dock furst, att hon blifvit af AsaOden skickad till
Gylfés land, och sedan omtalar den hennes fabalösa äfventyr med jätten och
hans söner. Sannolikt är detta sista en digt, som man lånat af den mytiska
Gefion, hvilken förmodligen icke var i början någon undergudomlighet. Kanske
Gefion, såsom kyskhetens sinnebild, äfven ansågs som Nordens skyddsande, och
derföre betecknades medelst en viss stjernbild på nordhimmeln; ty skaldens
uttryck om de åtta dubbla stjernor, som hennes jättefödda dragare bnro i pannan,
tyckes hänvisa på någon dylik naturbild. Romarens Septemtrio (Karlavagnen,
Norden) betyder, enligt Varro, de sju dragoxar. I förevarande stycke har man
frånskilt den mytiska omklädnaden, och framställt Mälarens och Selands tilldanande
såsom följd af ett vulkaniskt utbrott, hvilket kanske är den enklaste tydning,
som kan gifvas åt denna fabel.
Hvad angår den gamla benämningen af ön Fyen, hvilken fordom kallades Fion,
Fione eller Fjnn, har jng vågat framställa dessa namn som en sammandragning
af Gefion eller Gefioney, likasom namnet Gefn, hvilket i d. y. Eddan tillägges
Freja, kan anses sammandraget af Gefion, (hvarom i not. 29 vid l:a sång.) hälst
de lägre gudomligheter äro underafdelningar, som uppkommit ur begreppet om
de högre, fast detta allt mer och mer förträngt sjelfva mytlärans ursprungliga
enhet. Att den nyss anförda etymologiska gissningen, angående namnet Fion,
ioke består inför en sträng granskning, enligt Isländskans nu gällande
gramma-tikaliska lagar, vet jag redan på förhand; men vill blott anmärka att forntidens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
