Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
494
Allt fortgår den mannabepröfvande kamp.
Förfärligen hugger nu Skjold, och han hotar
att klvfva kung Skate. Men Saxaren motar
med svärdet; dock gripes hans arm utaf kramp.
Han skiftar nu händer, och nedsänker spetsen;
strax Skjold honom drifver ur envigeskretsen
Då uppstår ett sorl, liksom svallande sjö,
bland Selünds kämpar; sin glädje de röja.
Men gifmilde Skate sin röst månde höja:
»Vårt envige gäller så rike som mö,
»och en af oss båda i dag måste dö!»
Han talte; och steg efter steg han sig trängde
på nytt in i kretsen. Förfärligt han svängde
sitt slagsvärd, än brukande styrka, än svek.
Helt listigt till sidan för hugget han vek,
hvar gång som hans fiende angripa ville.
Två Hugg han den bragdstore Skjold nu gaf,
de hälften af sköldkanten mejade af.
Ett sorl, som i mjöddruckna vikingars gille,
bland Saxarne uppstår: »O Hertha! Din hand
»oss skyddar!» — Men Skjold, lik en flygande brand,
sin svärdsklinga hväsa och flamma låter.
Dock skonar han fienden, fattande åter,
i hugstora hjertat, det djerfva beslut,
att drifva kung Skate ur stenkretsen ut.
Sin venstra arm han förfärligt nu sträcker,
och, samlande hela sin kraft och sin köld,
han, framlutad, prässar sin spetsiga sköld
mot fiendens bringa, som brynjan betäcker.
Men svärdet i höger, med uppvinklad arm,
han hotande lyfter mot fiendens barm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
