Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
495
Som rothuggna barrträdet Skate nu svigtar,
som detta, i fallet, störtar sig först
på grannen, som är både närmast och störst,
så Skate, i fallet, ett hugg ännu rigtar
mot segrarens höft, och ett sår honom ger.
Förgrymmad kan Skjold icke hejda sig mer:
han svänger sitt svärd; på den fallne han träder,
och fältet med hämnarens blodört bekläder.
Bland Selunds kämpahär segerrop gå;
men Saxarne stå der med lutande hjessa,
likt sandhedens träd, som af hafsstormen få
en endaste lutning. Då säger till dessa
den hugstore Skjold: »Ifrån Valfader är
»all seger — Er brödrahand räcken min bär!
»Sen skall Konung Skate till h vilostad bäras,
»med prakt; ty en hjelte af segrarn bör äras.»
Ren brudgumens hjerta vid brudens slår,
ren kysser den väna hans blödande sår,
och båda sig drömma i kärlekens himmel.
Men se, uti glänsande jernskenor höljd,
af björnhudbeklädda vikingar följd,
en kämpe sig tränger bland härarnes hvimmel.
Han ropar: hans röst är som isbjörnens hot:
»Du ligger då redan för segrarens fot?
»O, gifmilde Skate, för sent har jag landat!
»Hvad? Kraftlöse Skajnar, J sänken ert svärd ,a)?
»Hvad? Icke ert blod med den fallnes J blandat!
12) Kung Skates fall omtalas af Saxo. Hans kämpar kallades Skajnar. Se
»kaidsprnket i d. y. Eddau.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
