Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
542
siste Odén, och den sute Balder, en son af den Saxiskt Odén. — Dock antar
han äfven möjligheten, att flera led kunde vara uteslutne i den Saxiske krönikan.
Detta allt är lika så rimligt, som att flere historiska personer burit den mytiske
Odens eller Thors namn. Alla slägttaflor af Saxiska och Anglosaxiska
häfdatecknare upptaga Bränder som Beldeggs son. Äfven har en Beldeggs son Forset
eller Forsete regerat i Holstein. Kanske Bran dr antagit detta namn, sedan hans
far Beldegg blifvit hedrad med namnet Balder. Men Saxo, fast han fullständigt
omtalar den hist. Balders (Beldeggs) strid med Hother, nämner hvarken Brand
eller Fosete såsom Beldeggs efterträdare. Det är således troligt att tvenne olika
personer häri sammanblandas, hvaraf Saxo endast bemärkt den äldste. Suhm
•äger äfven (sid. 296, Tabell a): »att den Saxiskt Odén år förblandad med
gu-»den Odin, eller också hållen for att hafva varit en af de många med detta
»namn.» Det senare uttrycket visar huru vacklande begreppet hittills förblifvit
om den Saxiske Odén. Att han varit en Dansk prins, såsom Suhm ^förmodar,
är möjligt; men att Saxnad eller SaxnOdin, som han i anmärkn. sid. 295 anfört,
icke betyder annat än i allmänhet afguden Odén, som de Nordbor (ty det
andliga Rom hade ännu i 8:de århundradet föga enskildt begrepp om Skandinavien)
allmänt dyrkade, synes lika troligt; och den ed, som ålades de döpte, att af svär*
ja den Saxiska Odén, har utan tvifvel ännu mera stadgat detta begrepp om en
serskildt af Salarne dyrkad Oden% hvilket lätt kunnat ske, sedan schismer förut
uppstått i NordiskOdinska läran, då Uller, såsom MedOden, förändrade offren.
Kanske den Viterud, som kom från Skandinavien till Preussen, blef nämd den
Saxiske Odén; men hvarken det ena eller andra namnet ger häfdforskaren mera
historisk visshet i detta ämne. Som Saxo bestämdt nämner både vår Odén och
MedOden, hvarföre skulle man tro, att en tredje, i tiden mycket yngre, blifvit
af honom förbigången? Att Uller, kallad MedOden, skulle varit den Saxiske Odén,
är ännu miudre antagligt, emedan Uller blef denna sin värdighet beröfvad och den
Saxiske Odén anses, enligt Beda, hafva lefvat tre århundraden senare än AsaOden,
7 som besegrade Uller, och svårligen kan man tro, att tre olika öfverherrar på
samma gång tillvällat sig ett och samma namn.
Engelska häfdatecknare, som börja med vår Odens födelse (60 år före
Kristus), nämna icke vid Angelthean, som skall vara den Saxiske Odén, någon
Beldegg, men väl vid den förre Odén, och Ynglingasagan jemte öfrige Isländska
arkunder omtala blott den Asiatiske Odén. Antingen måste dessa hafva varit
ensidiga och velat draga till vår Nord alla Odiners bragder, eller också
förblifvit okunniga om den Saxiske. Hvarken det ena eller det andra tyckes troligt.
Saxo, hvars berättelser öfver Asaperioden märkbart inträffa med Ynglingasagan,
d. y. Eddan och andra urkunder, hvilket jag i slutanmärkn. till 25 sången
ämnar framställa, åtskiljer icke heller dessa Odiner; men nämner uttryckligen
att Odén bodde i Upsala (rätteligen Sigtuna). Hvaraf kommer denna okunnighet
eller tystnad hos alla våra äldsta författare? Månne Anglerna sjelfva af
national-högmod velat i sina berättelser skilja sig från Norden, och sålunda göra sig en
egen stats- och religionsstiftare? Om denne Saxiske Odén lefvat 300 år senare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
