Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
543
än AsiaOden, tyckes han dock hafva bort omtalas, på grund af det inflytande
han, likasom denne, skolat yttra på sin tid. Var han blott en i den tiden
vanlig regent eller härförare, då måste namnet utgjort hela hans storhet, och alla
högre stats- och religionsföreteelser falla ensamt på vår Asiatiske Odens lott.
Äfven tyckes det mindre sannolikt, att den Saxiske Odén, så långt efter AsaOden,
kunnat blifva ansedd för gud i granskapet af de ställen, der den sistnämde
sjelf och hans söner lefvat, hälst folkens religiösa begrepp mycket stadgades under då
infallande utvandringar. Några hafva velat bevisa den Saxiske Odens tillvaro
på grund af Nordboens urgamla tro på själavandringen; men det är alldeles
ogrundadt att denna tro tillhörde Asnläran, sådan hon i vår Nord framträdde.
Tron på själavandringen, förmodligen medelad af de inkräktande Romarna, kom
lång tid derefter, ifrån det sydliga till det nordliga Tyskland, hufvudsakligen
förvarad i de historiska sångerna om Yolsungaättens öden. Saxo kallar dem
gudar, som deltogo i kriget mellan Beldegg och Hother, och tyckes icke med
detta ord hafva ment Hof göder (offerprester), utan tvärtom gäckar han folkets
tro på deras gudaväsen, och han säger uttryckeligen, att i Upsala hade den
Odén sitt förnämsta tillhåll, mot hvilken Uller gjorde uppror, och hvilken af
Nordens kungar fick en ärestod, fast han stundom nämner Bysanz i stället for
Asgård, (hvarom i slutanmärkn. vid 25 sången). Ja, han framställer Odens
tillhåll i Upsala vid samma tid, som Skjolds närmaste efterträdare lefde, och
när han sedan talar om Odén såsom far till Beldegg (AsaBalder) gör han i
anseende till tid och ställe ingen skilnad mellan den af honom först och den
sist omtalade Odén. De regenter, som förekomma mellan dessa taflor, voro icke
alla Selands beherskare, således blir tidslängden deri obetydlig emot
konungalängden. Skall nu Saxos hela konungalängd gälla, blir tiden mellan Dan och
Angnl, ända till Hother, mycket lång; och likväl skulle Hothers krig uppstått
under Angnls eller Hngleiks tid, i fall någon af dem varit den omtvistade Odén.
Dessutom är detta äfven emot Bedas regentordning; ty han låter Rolf Krake
födas fore d. 8. k. Saxiske Odén, och således kan icke frågan vara om den Angnl,
som af Saxo omtalas; hälst denne lärde häfdatecknares forskningar i äldsta tiden
af vår Nords historia äro sådana, att han icke knnnat missräkna sig på flera
sekler. Han säger tillika att Öller (MedOdin) flydde för Odén från Asgård
(således för Asia-Oden) till Fyn, der han ihjelslofcs af bönderne; och ingenting
sådant förnimmes om Angul eller Hugleik eller den Saxiske Odén. Då man nu
i öfrigt icke vet hvad denne sistnämde utfört, så kan trovärdigheten om hans
höga persons tillvaro med skäl betviflas.
Anguls söner: Eomer, Willa, Casser, Andese, m. fl. nämnas hvarken i
Ynglingasagan, eller någon urknnd, som angår vår Odén. Att Suhm, likasom flera
efter honom, tillägger Angul eller den Saxiske Odén sönerna Sigurlam, Böe och
Sige, är en gissning, som väl kunde inpassas i, men icke riktigt härledas af de
urkunder, hvilka omtala dem. Giftermålet mellan Angnls dotter och den Saxiske
Kung Gelder, tyckes bevisa, att det var en annan kung Gelder, än den, som
deltog i striden mellan Hother och Beldegg; ty denne Gelder höll just med den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
