Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
663
ty då kunde dödlige fridén ej störa.
Dock sågo nu Diarne kring sig, helt skygt.
på alla de okända gullprydda stöder.
Hvar Alf och Gudinna man ständigt der gaf
ett särskildt offer. Som glittrande haf
sken altarnes eld; och som sorlande floder,
så let den beständiga offersång,
til! hundrade väsenden höjd, på en gång.
När Diarne utgått, stod AsiaOden
allena och tyst. Se, då ropte hans namn
en röst, mera stark än den brusande floden.
Han tyckte den kom ifrån närmaste stöden;
men AsaThor sjelf slöt nu honom i famn.
»Hell, fader! Jag väntat dig här, sen jag hunnit
»från Noreg, der Vile och Ye redan vunnit
»ett välde, och dig deras helsning jag bär.» —
Om friden i Noreg hans far honom spörjer.
Han svarar: »Väl slumrar än stridslågan der,
»sen stammande Haloge höglagd är;
»ty hela Holgaland djupt honom sörjer.
»Af Säming han blifvit, med ära och prakt,
»likt Åsarne, högsatt i grönskande kulle.
»Två hvarf, utaf silfver och gull man der lagt,
»och der, som åt Nordandar, offra man skulle 3). —
»Men Blotmannen Thorre oss hotar, som förr;
»fast mer ban ej kommer ur berghvalfvets dörr.
»Han går der, berusad af offerdimmor;
»ty redan af vintrar han lefvat sex tjog.
3) Öfver Haloge uppkastades en hög af åtskilliga lager: ett af gull och
silfver, det andra af jord och sten, hvilken hög sedan tjenande till ett offerställe.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
